En papperstiger. En lag utan verkan. En kosmetisk förändring. För ett år sedan trädde den nya lagstiftningen som skulle motverka stapling av anställningar i kraft.

När Arbetet nu undersöker vad som blivit resultatet av lagen finns inga positiva omdömen att finna. Lagen beskrivs som verkningslös – och att arbetsgivare kan fortsätta stapla. De nya reglerna ses dessutom som krångliga och flera kollektivavtal innehåller bättre skrivningar.

I Sverige har i dag 15 procent av den arbetsföra befolkningen en tidsbegränsad anställning enligt LO:s rapport Anställningsformer och arbetstider 2017. Men bland arbetare är siffrorna högre: 25 procent av kvinnorna har ett tidsbegränsat arbete, liksom 17 procent av männen. Det är alltså inte ett litet bekymmer att många anställda befinner sig i en mycket otrygg tillvaro.

LÄS OCKSÅ Ny lag gav ingen effekt

Kritiken mot reglerna för hur anställningar kan staplas på varandra är en långkörare i svensk politik. Redan 2007 anmälde TCO regeringen för att man hade brustit i implementeringen av visstidsdirektivet och således inte gjorde något för att stoppa missbruket av visstidsanställningar. De två förslag som den då borgerliga regeringen skickade ut på remiss möttes av en omfattande kritik – och någon reell vilja att ändra lagen tycktes inte finnas.

Den nu rödgröna regeringen har i stället fått brottas med det parlamentariska läget. Alliansen och SD gör i vanlig ordning gemen-sam sak när det kommer till arbetares rättigheter: De är motståndare till möjliga förbättringar.

Den nya lagen blev alltså en tunn kompromiss. Men det innebär inte att fack eller regering har anledning att hålla sig tysta i frågan. Snarare krävs mer opinionsbildning för att visa var skiljelinjerna i politiken går.

På förra årets LO-kongress fattades beslut om att allmän visstid ska bort. Även S-kongressen i april skärpte skrivningarna om allmän visstid från att partiet ”ska arbeta vidare för att avskaffa allmän visstid” till att partiet ”vill” avskaffa anställningsformen.

Det är nu upp till bevis att man menar allvar med de orden. För självklart ska inte män-niskor tvingas vara fast i år av otrygga anställningar som staplas på varandra.