Invandrare får sämre pensioner
Utrikes födda får lägre pension än infödda svenskar, trots samma lön före pensioneringen. Med färre år på den svenska arbetsmarknaden hinner många invandrare inte arbeta in ordentlig pension, visar en rapport från pensionsportalen minpension.se.
Alla år då du arbetar och betalar skatt i Sverige ligger till grund för den allmänna pensionen. Det samma gäller många tjänstepensioner: Pensionen blir högre ju mer pensionsavgifter du hinner tjäna in under livet.
Därför är det inte oväntat att de som har bott kort tid i Sverige kan vänta sig lägre pensioner än de som har bott i Sverige hela livet. Minpension.se, en pensionsportal som drivs av staten och pensionsbolagen tillsammans, har nu tillsammans med SCB analyserat hur stora skillnaderna kan bli.
Minpension.se har räknat samman den allmänna pensionen, tjänstepensionen och eventuellt privat pensionssparande för personer som är födda 1951 – 1959, en grupp som har relativt kort tid kvar till pensioneringen, vilket minskar osäkerheten om hur mycket pension de kommer att skrapa ihop.
För infödda svenskar med månadslöner på 30 000 – 35 000 kronor beräknas den sammanlagda pensionen från 65 års ålder utgöra 59,4 procent av lönen före pensioneringen. För utrikes födda med samma inkomster kommer pensionen bara att utgöra 52,2 procent av slutlönen. Det innebär en skillnad på över 2 000 kronor i månaden i pension (17 820 kronor för inrikes födda mot 15 660 kronor för utrikes födda).
Mönstret är ungefär det samma för dem som tjänar 25 000 – 30 000 kronor i månaden. Här blir pensionen som andel av slutlönen 61,7 procent för dem som är födda i Sverige mot 53,3 procent för dem som är födda utomlands. Det bör tilläggas att siffrorna är medianvärden – i verkligheten finns en stor spridning.
– Gruppen utrikes födda är spretig. Där ingår personer från de nordiska länderna som kan ha bra pension från sitt hemland och kommer upp i en högre sammanlagd pension än de som är födda i Sverige, säger Kristina Kamp, pensionsekonom vid Minpension.se och författare till rapporten
– Men vi kan ändå säga att det finns en påtaglig skillnad i pension mellan inrikes och utrikes födda. Den beror inte på diskriminering – för att få svensk pension måste man helt enkelt jobba i Sverige.
Man kunde kanske vänta sig att garantipensionen – en del av den allmänna pensionen, som utgår till dem som har tjänat in lite eller ingen inkomstpension – skulle jämna ut skillnaden mellan infödda och utrikes födda.
Men för att få full garantipension krävs att man har bott 40 år i Sverige. Den som till exempel flyttar till Sverige som 45-åring hinner bara bo i landet i 20 år fram till 65-årsdagen, och får därmed bara halv garantipension.
I beräkningen ingår inte äldreförsörjningsstöd, bostadstillägg för pensionärer och pension som har tjänats in i andra länder. De inkomsterna kan förstås minska skillnaden i ekonomisk standard.
– Pensionsmyndigheten har ganska bra koll på pension som har tjänats in i europeiska länder, säger Kristina Kamp. För att få kläm på pension från utomeuropeiska länder måste man i många fall tala med sin gamla arbetsgivare.
Rapporten baseras enbart på uppgifter om dem som har varit inne på minpension.se och registrerat sig. Det har i och för sig omkring tre miljoner personer gjort, så urvalet är inte litet.
Utrikes födda är dock underrepresenterade bland användarna av minpension.se. Det är ett rimligt antagande att de invandrare som är minst etablerade i Sverige och har svagast anknytning till arbetsmarknaden också är de som är minst benägna att gå in på minpension.se. I så fall kan pensionsklyftan mellan utrikes födda och dem som är födda i Sverige bli större än vad rapporten från minpension.se antyder.