Kristina är sex år och hjälper sin mamma att baka mjuk pepparkaka, hon får läsa receptet, och det vilar en mjuk vardagsvärme i köket, medan mammas brev från väninnan Helena i London öppnar ett fönster mot världen och äventyret.

I nästa kapitel är Kristina arton och längtar bort så hela hon värker, en längtan som för henne till London och en tärande tillvaro som au pair i en överklassfamilj. Sedan klipp till en resa i Polen med honom som ska bli hennes make, Bernt. Sedan till en sjuksäng där en åldrad och svårt sjuk Kristina berättar i jag-form. I väntan på en operation av en hjärntumör hemsöks hon av sitt förflutna.

Kanske är det utifrån den sängen, det förvirrade sinnets hågkomster, som man får tänka sig att Maria Hamberg berättar historien om Kristina och om hennes allra bästa vän, Annabell, en engelsk arbetarklassflicka som hon träffar i London.

Annabell gör kometkarriär i forskarvärlden medan Kristina far hem och blir fabriksarbetare. Ändå håller de kontakten genom hela livet, är varandras allra närmaste, trots avstånden.

Det är en vacker skildring av vänskap mellan kvinnor, Maria Hamberg skriver den med en innerlighet som aldrig blir sentimental. Men romanen vill också berätta så mycket annat, om så många fler människoöden och livsstrukturer, om klass, kärlek och föräldraskap. Om hur den där varma mamman i köket sjunker allt längre ner i ett missmod som djupnar till depression och total hopplöshet.

Om pappans explosiva vrede som kastar en stor svart skugga av hot över hela familjen. Kristinas relation till sina egna barn, hon som ammar ett spädbarn just vid samma tid då hon förlorar sin egen mamma. Varför hon blev kvar vid det löpande bandet, trots att hon ville så mycket annat med sitt liv.

Alla dessa spår glimmar till och blir intressanta och engagerande i somliga stycken, men sedan hoppar Hamberg vidare. Varvar tidsplanen lite mer än vad berättelsen, med alla sin olika komponenter tål och hastar förbi en del smärtpunkter som man hade behövt få stanna i.

Det är synd eftersom här finns ett så rikt material, så mycket att berätta, och för att Maria Hamberg verkligen kan berätta, avskalat sakligt och berörande, när hon vågar stå still i sin berättelse och krypa riktigt nära sina romanfigurers levda liv.

Jenny Aschenbrenner

Roman

Hamberg omslag original-ny.indd

Till min allra bästa vän
Maria Hamberg

Ordfront förlag