Nyheter

Så skulle fackens skatteförslag påverka statskassan

Se hur fackens skatteförslag skulle påverka statsfinanserna.

Arbetets beräkningar bygger på uppgifter från Ekonomistyrningsverket, Finansdepartementet och Konjunkturinstitutet. I beräkningarna tas inga ”beteendeeffekter” med, dvs att personer kan antas köpa mindre om skatten och därmed priset på en vara eller tjänst höjs, eller börja jobba mer om skatten på arbete sänks.

Det innebär samtidigt att både inkomstförstärkningen från skattehöjningar och inkomstförsvagningen från skattesänkningar sannolikt överskattas en aning. Detta är således inga ”exakta prislappar” utan uppskattningar av effekten på skatteintäkterna.

Enhetlig moms: En mervärdeskatt på 25 procent för alla varor och tjänster. Om TCO:s föreslagna undantag för ”kultur och media” anammas uppgår förstärkningen till 57 miljarder kronor. Om momssatsen i stället gjordes enhetlig, men samtidigt sänktes skulle en moms på 21,7 procent ge ungefär samma momsintäkter som gällande regler.

Slopade ränteavdrag: Borttagande av möjligheten för privatpersoner att dra av 30 procent av sina ränteutgifter upp till 100 000 kronor, och 21 procent av ränteutgifterna därutöver, från sin inkomstskatt.

Höjda miljö- och energiskatter: Samtliga miljö- och energiskatter höjs med 20 procent.

Enhetlig kapitalinkomstbeskattning: Rådande undantagsregler för pensionsmedel, andelar i onoterade bolag och fåmansbolag skrotas, så att alla kapitalinkomster beskattas med 30 procent.

Arvsskatt: En arvsskatt i samma storleksordning, i förhållande till BNP, som den som fanns fram till och med år 2004.

Facken: ”Sänk skatten på arbete”

Nyheter

Konkretionen är lägre i fackens förslag om skattesänkningar. Sänkt skatt på arbete är den gemensamma nämnaren, men utöver krav på slopad värnskatt och att färre än idag ska betala statlig inkomstskatt är förslagen av det mer allmänna slaget. Arbetet har därför räknat på fem förslag med olika fördelningsprofiler.

Slopad statlig inkomstskatt: Ett slopande av den statliga inkomstskatten skulle kraftigt minska marginalskatterna, men det skulle samtidigt bara gynna personer som tjänar över 37 700 kronor i månaden. (Det skulle minska 61 %).

Slopad värnskatt: ”Värnskatten” är en mindre del av den statliga inkomstskatten. Slopande av värnskatten skulle sänka den högsta marginalskatten med 5 procentenheter. Det skulle innebära en skattesänkning för personer som tjänar över 54 300 kronor i månaden.

Lägre kommunalskatt: Sänkning av kommunalskatten med 2 procentenheter till ett riksgenomsnittt på 30,12 procent, vilket motsvarar kommunalskatternas genomsnittliga nivå på 1980-talet.

Skatteavdrag till alla: Ett utbetalningsbart skatteavdrag som sänker skatten för alla förvärvsarbetande, sjuka, arbetslösa personer samt pensionärer med 400 kronor i månaden, oavsett inkomst. Om avdraget begränsades till förvärvsarbetande skulle kostnaden uppgå till 24 miljarder kronor. (Minus 35,0 %)

Ytterligare jobbskatteavdrag: Skattebortfallet för jobbskatteavdraget väntas i år uppgå till 108 miljarder kronor. Reformen infördes i fem steg. I detta beräkningsexempel antas ett ytterligare sjätte ”steg” vara lika stort som genomsnittet av de fem föregående. (Minus 21,5 %)

Enhetlig moms kan finansiera sänkta jobbskatter

De fackliga centralorganisationerna är eniga om är att de vill ha enhetlig moms. Det innebär att mervärdesskatten ska vara lika hög oavsett vilken vara eller tjänst som köps. I dag finns fyra olika momssatser. De allra flesta varor och tjänster är belagda med 25 procents moms. Men på andra saker kan momsen vara 6 eller 12 procent, och en del varor och tjänster är helt momsbefriade.

Om momssystemet förändrades så att 25 procent gällde för alla olika typer av varor och tjänster skulle det dra in nära 65 miljarder kronor till statskassan.