Århundradets skattereform kallades den stora skatteöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna och Folkpartiet som gjordes 1991. Nu har den nästan trettio år på nacken och har urholkats allt mer. En lång rad aktörer trycker nu på för ett rejält omtag i skattefrågan med en bred, blocköverskridande reform.

På Socialdemokraternas partikongress som börjar på lördag är en punkt på dagordningen att ”på nytt göra en översyn av skattesystemet i stort”.

Bland de mer hårdföra påtryckarna finns sedan länge de fackliga centralorganisationerna LO, TCO och Saco. De har alla kommit med långa rapporter och debattinlägg i frågan.

– LO har till skillnad från arbetsgivarsidan inte ett starkt intresse av att sänka enskilda skatter. Utan det viktiga för oss är att vi har ett generellt välfungerande skattesystem. Dessa frågor är svåra att lösa var för sig, därför behöver de hanteras i ett större sammanhang, säger LO-ekonomen Torbjörn Hållö.

Arbetet har sammanställt och räknat på de fackliga förslagen. Genomgången visar på en påfallande enighet kring de stora penseldragen i reformen. Facken är eniga om att skatten på arbete bör sänkas.

Det är framför allt den så kallade värnskatten och de allt högre kommunalskatterna som organisationerna tycker är problematiska. LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson gick i veckan ut och pläderade för ett tak på kommunalskatten.

Så skulle fackens skatteförslag påverka statskassan

Nyheter

Också Saco argumenterar för sänkt skatt på arbete.

– Vi behöver ett effektivt skattesystem som stimulerar arbete. Utbildning ska löna sig. Systemet behöver utformas så att det premierar kompetens och ansvarstagande, säger Lena Granqvist, samhällspolitisk chef på Saco.

Hon är i dagsläget inte beredd att peka ut vilka skatter som borde höjas.

– Utredningen måste vända och vrida på alla skattebaser och titta på fördelningen mellan dem. Det behövs ett helhetsgrepp på skatte-området.

Saco:s skattepolitiska förslag visar dock att det inte bara är sänkningskandidater som centralorganisationerna håller med varandra om. De lägre momssatser som gäller för en rad olika saker som livsmedel, resor och restaurangbesök hänger löst om facken får som de vill.

– Höjd skatt på konsumtion innebär givetvis att en del saker blir dyrare. Men momsavsteg är ingen effektiv fördelningspolitik. säger Karin Pilsäter, utredare på TCO.

Hon påpekar att en höjd matmoms skulle kunna frigöra pengar för att hjälpa utsatta grupper genom höjda barnbidrag eller bostadstillägg.

Dessutom poängterar facken att den svenska bostadssektorn är lägre beskattad än i andra länder. Men återinförande av fastighetsskatten står inte högst på önskelistan. I stället är det de generösa ränteavdragen som ligger i skottgluggen.

En mer enhetlig beskattning av inkomster från kapital är en annan sak som efterlyses, vilket i praktiken innebär en höjning för vissa grupper. LO och Saco har dessutom öppnat för att återinföra arvsskatten.

– De flesta moderna västländer har en arvsskatt. Sverige utgör ett av undantagen, säger Torbjörn Hållö.

Trots den uppenbara samstämmigheten i fackens förslag, så hävdar han att det finns underliggande skillnader i synsätten.

– LO lyfter fördelningsprofilen tydligare än de andra. Vi anser att skatterna i sig borde utformas så att de ger en rättvisare fördelning, säger Torbjörn Hållö.

På en punkt har dock centralorganisationerna samma synsätt. Det anser alla att det inte finns något utrymme för att sänka det samlade skatteuttaget. Däremot vill inte ens LO använda skattereformen som ett sätt att höja skattetrycket.

– Reformen bör vara intäktsneutral, säger Torbjörn Hållö.

Arbetets genomgång visar dock att kravet på att skattesänkningar fullt ut ska pareras med lika stora höjningar kommer att sätta stor press på reformmakarna.

Stora, breda sänkningar av skatten på arbete är statsfinansiellt dyra. Att göra betydande sänkningar av kommunalskatten kostar tiotals miljarder kronor. Att slopa värnskatten är mycket billigare, men en sådan åtgärd sänker bara skatten för dem som tjänar allra bäst.

De av fackens förslag som skulle innebära betydande förstärkningar av statskassan är kontroversiella åtgärder: enhetlig moms och slopade ränteavdrag. Höjd matmoms, både i butik och på restaurang, skulle på egen hand innebära nästan 40 miljarder kronor i ökade skatteintäkter.

Sammanställningen visar också att det krävs rejäla höjningar av miljö- och energiskatter för att dessa ska få betydande effekter på statens finanser. Återinförande av arvsskatten har också en i sammanhanget liten påverkan på inkomstsidan.

Men i vanlig ordning kommer konststycket att få igenom en reform bli att kombinera opinionsmässigt sura karameller med sötsaker.

– För oss är det viktigt att sänka de högsta marginalskatterna. Vi håller fast vid principen om att 50 procent ska vara den högsta nivån. En sådan förändring blir mer politiskt möjlig fördelningsmässigt om man samtidigt höjer andra skatter, säger Karin Pilsäter, utredare på TCO.

Anders Eld