Centraleuropa genom konstnärsögon

Titeln till Cecilia Hanssons intervjubok om konst och politik i Centraleuropa är ett citat av vad en österrikisk general lär ha rapporterat hem från fronten under första världskriget: Hopplöst, men inte allvarligt.

Ett sekel senare utrycker filmregissören Michael Haneke en liknande luttrad hållning när Hansson intervjuar honom på Café Eiles, ett hängställe för Wiens intellektuella: ”Jag tror att man måste vara oändligt naiv för att vara lycklig”.

Haneke är känd för svensk publik med filmer som Funny Games och Det vita bandet (inga lyckliga historier). Däremot är många av de totalt arton kulturpersonligheterna som intervjuas – författare, dramatiker, performanceartister, satirtecknare – vare sig kända som Haneke eller österrikare, utan ungrare och rumäner.

De senare uttrycker intressant nog – trots svårare livssituation och tuffare villkor – inte den hopplöshet de österrikiska konstnärskollegorna gör.

Boken har flera förtjänster. Dels att den introducerar just okända konstnärskap men också sätter dem, liksom kända konstnärskap, i ett sammanhang. Dels intervjuformen, i stället för att skriva essäer på kammaren söker Cecilia Hansson upp och samtalar med dem hon är nyfiken på, ofta på caféer. Samtalstonen är vardaglig och innehållet tillgängligt, som läsare sitter man vid bordet intill och lyssnar. Det är vaket och undrande, aldrig pladdrigt.

Vad vill då Cecilia Hansson prata om? Jo, om konst och politik i medieskuggans Centraleuropa. Vad händer i det gamla kejsardömet Österrike som hyst namn som Freud och Fritzel? Vad pågår i Viktor Orbáns auktoritära omvandling av Ungern? Vad sker i Europas utmarker i det fattiga och korrupta Rumänien? Länder med gediget kulturellt kapital där konsten och litteraturen spelar roll.

Kulturen visar sig mycket riktigt vara en bra temperaturmätare, liksom konstnärerna goda guider när de lägger örat mot rälsen och lyssnar. Hanssons möten fogas till en mosaik, och som läsare vill du veta mer.

Till exempel åka till Sibiu och se Dan Perjovschis utomhuskonstverk, gå på ett av Orsolya Karafiáths uppträdanden i Budapest, eller besöka Doron Rabinovicis traditionellt judiska stadsdel Leopoldstadt i östra Wien.

På frågan om det finns en centraleuropeisk identitet i dag svarar Rabinovici: Identitet är ett problematiskt begrepp eftersom det antyder något som är stelnat. En av många intervjurepliker som får en att stanna upp och reflektera.

Cecilia Hanssons rapporter från verksamma konstnärer i ett undanskymt Europa rymmer hopplöshet och allvar. Men också hoppfullhet i ett allvarligt läge.

Gert Lundstedt

Intervjubok

Hopplöst men inte allvarligt – konst och politik i Centraleuropa

Cecilia Hansson

Natur och Kultur