LÄS OCKSÅ Kommunal svänger om vårdbiträden

Kommunal tvärvänder om vårdbiträdenas framtid, det står klart efter överenskommelsen om framtidens kompetensförsörjning med SKL.

– Vi har tidigare sagt att utbildad undersköterska ska vara golv. Men nu ser vi en verklighet där det finns 77 000 vårdbiträden i dag. En del av dem har utbildning, en del av dem har väldigt lite utbildning. Det håller så klart inte. Vi ändrar inställning och säger att vårdbiträden behövs i dag och i framtiden.

Överenskommelsen med SKL gäller framtidens kompetensförsörjning inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Här ingår en trappa med olika karriärsteg. Det första steget är för de i olika arbetsmarknadsåtgärder som inte har utbildning och får handledning, till exempel extratjänster.

Nästa steg är vårdbiträden där parterna är överens om att lägstakravet är nio månaders utbildning. Det är först som vårdbiträde du får utföra jobbet självständigt. Det tredje steget är utbildad undersköterska med legitimation och sista steget är specialistundersköterska.

Enligt Tobias Baudin säkrar de tydliga utbildningskraven kvaliteten.

– Det är viktigt att ingen ska vara outbildad inom svensk vård och omsorg, därför är vi också överens med SKL om ett lägstagolv vad gäller utbildningsnivå för vårdbiträden och det är jag jätteglad över.

Han ser överenskommelsen som ett sätt att skapa enklare vägar in på arbetsmarknaden för arbetslösa och nyanlända. Men betonar att det inte finns några enkla jobb.

– Det här är vårt svar till alla som pratat om snabba quick fix-lösningar och enkla jobb i vård och omsorg. Det här är det vi kan göra så att man med rätt utbildning kan få ett enklare steg in på arbetsmarknaden. Och samtidigt trygga kompetensförsörjningen.

Om ni hade stått fast vid ert krav att utbildad undersköterska är golv – vad hade hänt då?
– Risken är att vi ändå hade fått fler vårdbiträden som helt och hållet saknar utbildning. Den negativa utvecklingen hade troligtvis fortsatt om vi inte hade tagit det här ställningstagandet och ändrat vår syn.

Är det här ett sätt att vinna nya eller behålla medlemmar?
– Nej, det här är ett sätt att säkra kvaliteten i välfärden. Men självklart har jag själv funderat mycket på hur det är att vara vårdbiträde och medlem i en fackförening som egentligen tycker att vårdbiträden inte ska finnas. För mig som ny ordförande blir det väldigt konstigt. Vårdbiträdena är oerhört viktiga. Därför vill vi också visa på det och stärka deras yrken. Förhoppningsvis kan vi på det sättet få fler medlemmar som är vårdbiträden.

Vad krävs från politiken för att ni ska kunna driva igenom detta?
– Det krävs bra arbetsmarknadsutbildningar som vi kommer certifiera via vårt vård- och omsorgscollege. Det krävs också att undersköterskeyrket blir ett legitimationsyrke så att vi kan säkra den yrkestiteln.

Socialdemokraternas partistyrelse säger nej till yrkeslegitimation. Samtidigt lät äldreminister Åsa Regnér (S) positiv när utredningen som föreslår yrkeslegitimation kom. Hur tolkar du det?
– Jag är oerhört glad över att Åsa Regnér välkomnade utredningen. Nu har vi också en överenskommelse med SKL om att vi stödjer förslaget på en utredning kring hur själva införandet ska gå till. Det skulle vara nästan horribelt om vi har stöd av regeringen och SKL och Socialdemokraterna säger nej, det skulle förvåna mig mycket i det här läget.

Så du tolkar det som att det finns ett stöd från regeringen?
– Absolut, Åsa Regnér har varit positiv. Att utredningen om hur yrkeslegitimation kan genomföras kommer tillsättas skyndsamt är jag helt övertygad om.