Religionens gränser – var går de?
Den 12 april kommer Arbetsdomstolens vägledande dom i fallet med barnmorskan som vägrar aborter på grund av sin kristna tro. Problemet är att om många barnmorskor vägrar aborter blir tillgängligheten till vården begränsad. Så har skett i Italien som har samvetsklausuler i vården.
Arbetet bad Kavot Zillén, forskare i medicinsk rätt som skrivit en avhandling om religion- och samvetsfrihet i vården, att klargöra läget. Enligt henne finns det redan barnmorskor som vägrar aborter i Sverige.
Vilka intressen står emot varandra i det aktuella AD-fallet?
– Yrkesutövarens intresse av att utöva sin religionsfrihet på arbetsplatsen mot patientsäkerhet och vårdtillgänglighet. Och så arbetsgivarens intressen att tillgodose en anställds intressen utan att göra avkall på god vård, och att kvinnor ska få abortvård i god tid. Så patientintressen, vårdgivarens intresse och den anställdes intresse, men också ett allmänt intresse. Vilka signaler sänder man ut till allmänheten om man tillåter vårdvägran? Innebär det att man skuldbelägger abortsökande kvinnor?
Kan inte samtliga intressen tas tillvara på ett större sjukhus?
– Så är det många gånger ute i praktiken, man löser situationen genom att byta arbetsuppgifter med varandra. Finns resurser måste det inte bli ett problem. I det så kallade barnmorskefallet har det blivit problem då barnmorskan nekades arbete vid kvinnokliniker på grund av abortvägran. Att det kommer upp till rättslig prövning är bra, då det förhoppningsvis kan leda till vägledande domar.
Så då finns det redan barnmorskor som vägrar aborter i Sverige?
– Vanligtvis söker sig de personerna till andra delar av vården, men det kan hända att det förekommer abortvägrande barnmorskor som får syssla med andra arbetsuppgifter. I vilken utsträckning kan jag dock inte uttala mig om. Men frågan är hur länge man kan lösa situationer så? Om fler vårdvägrar, var ska arbetsgivaren dra gränsen?
Vilka konsekvenser får det om AD anser att barnmorskan Ellinor Grimmark har blivit diskriminerad?
– Det ger en stark signal till vårdgivare att man i större utsträckning bör acceptera vårdvägran. Det är ju ett vägledande fall. I så fall kan det i förlängningen bana vägen för införande av samvetsklausuler i svensk vård, vilket det i dag finns ett starkt politiskt motstånd mot.
Vad är samvetsklausuler?
– Enkelt uttryckt är det lagstadgade regler som ger sjukvårdspersonal möjlighet att av religiösa eller moraliska skäl vägra medverka vid viss vård. Vanligast är det inom abortlagstiftning.
Vilka länder har det?
– Majoriteten av Europas länder. Till exempel två av våra grannländer, Norge och Danmark. Sverige är unikt här, vilket inte betyder att vi måste införa sådana regler, men det är viktigt att sätta det i en internationell kontext. Men vi har heller inget uttryckligt förbud mot vårdvägran. Trots att vi inte har samvetsklausuler i Sverige, innebär det inte att arbetsgivare slentrianmässigt kan bortse ifrån önskemål om vårdvägran. Vi har fortfarande skyddet för religionsfrihet och en diskrimineringslagstiftning som ställer krav på arbetsgivare. Frågan är således inte så enkel och det är betungande för arbetsgivare när rättsläget är så pass oklart. Det blir en gissningslek för arbetsgivare, vilket inte alls är önskvärt.
Vad har samvetsklausuler lett till för kvinnor i Europa?
– Europarådets kommitté för sociala rättigheter avgjorde för några år sedan ett fall som handlade just om samvetsklausuler i Italien. Där framgick att så mycket som 80 procent av vårdpersonalen i vissa regioner vägrar utföra abort på grund av samvetsbetänkligheter. I realiteten innebär det att kvinnor får väldigt svårt att genomgå en abort. Italien är ett extremexempel där vårdvägran bevisligen påverkat vårdtillgängligheten negativt. I Norge och Danmark har det så vitt jag vet inte framkommit sådana problem. Men Italien är ett exempel på att det kan bli väldigt snedvridet med samvetsklausuler.
Vilka blir konsekvenserna om barnmorskan Ellinor Grimmark inte anses diskriminerad i AD?
– Då blir det ingen större skillnad mot hur det är i dag. Arbetsgivare får i varje enskilt fall ta ställning: Ska jag/kan jag ta hänsyn till de här intressena? Vilken påverkan kan det göra på den aktuella verksamheten, i vilken omfattning ska personal befrias från viss religiös känslig vård och så vidare. Här är viktigt att påpeka – vi har inga samvetsklausuler i dag. Hälso- och sjukvårdspersonal har ingen rätt att vårdvägra.
Hur långt sträcker sig religionsfriheten i arbetslivet i dag?
– Det beror helt på vilken typ av religionsutövning det handlar om. Och i vilken verksamhet. Det går inte att säga något som gäller för alla verksamheter. Hur manifesteras religionen och hur påverkar det verksamheten? Handlar det om klädesplagg eller symboler, särskilda bönerum, att slippa vissa arbetsuppgifter? Det är väldigt olika situationer. Generellt finns inga allmängiltiga riktlinjer som kan tillämpas på alla situationer. Det måste avgöras från fall till fall.
Inte heller inom vården?
– Nej. I slutändan handlar det om vad man kategoriserar som religionsutövning och vad man får begränsa. Vilka intressen står mot varandra? Finns ingen intressekonflikt ska arbetsgivaren så långt som möjligt tillgodose religiöst grundade önskemål, om det inte finns något direkt hinder. Finns det hinder får man titta på motstående intressen, vad väger tyngre? En kollega som känner att det är jobbigt att arbeta tillsammans med någon som bär muslimsk huvudduk är exempelvis inte ett tungt vägande intresse, medan en riskerad vårdtillgänglighet och patientsäkerhet är två sådana intressen som väger tungt.
Detta gäller förhandlingarna
• När barnmorskan Ellinor Grimmark erbjudits jobb inom förlossningen i Region jönköping uppstod det problem när det kom fram att hon inte ville utföra aborter på grund av sin kristna tro. Det ledde till att hon inte fick jobbet, och då anmälde hon Region Jönköping till Diskrimineringsombudsmannen (DO).
• Hennes fall prövades i tingsrätten, där hon förlorade. Göta hovrätt beslutade att inte ta upp fallet, som i stället gick vidare till Arbetsdomstolen (AD).
• Ellinor Grimmark har fått stöd av organisationer som motsätter sig aborträtten, bland annat från amerikanska Alliance Defending Freedom.
• I dag arbetar Ellinor Grimmark som barnmorska i Norge, där man kan vägra utföra aborter eftersom landet har en så kallad samvetsklausul i vården.
• Region Jönköping bestrider att Ellinor Grimmark blev diskriminerad för att hon inte anställdes: – Man kan inte villkora en anställning i förväg och bara vilja utföra en del av arbetsuppgifterna, säger regionens personaldirektör Anders Lif till Jönköpingsposten.
• Den 12 april kommer AD:s dom.
Domar i EU-domstolen
• För två veckor sedan avgjordes två fall om klädsel med religiöst uttryck i EU-domstolen. I båda fallen handlade det om kvinnor som burit huvudduk. Men det kan också handla om kläder och symboler som ger uttryck för politisk eller filosofisk övertygelse. Båda kvinnorna blev uppsagda för att de bar huvudduk.
• I det ena fallet anser domstolen att det inte var diskriminerande då arbetsgivaren kan kräva så kallad neutralitet av anställda som har kontakt med kunder. En förutsättning är då att en sådan policy tillämpas på alla och konsekvent.
• I den andra domen, där det var en kund som klagat på att bemötas av en anställd med huvudduk, säger domstolen att det inte är skäl nog att säga upp någon.