Regeringen har nu lagt fram ett nytt förslag för arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling. Propositionen som kom i tisdags får stöd av Kristdemokraterna och kommer därför att passera riksdagen.
Att ett bättre bud stoppades av alliansen och Sverigedemokraterna är djupt beklagligt. Det förslag som avslogs i riksdagen i november var redan då urholkat. Viktiga krav på tjänstepension och försäkringar i nivå med kollektivavtalen hade redan tidigare fått stryka på foten.
Förslaget rör bara större upphandlingar. Lite drygt en tredjedel av alla upphandlingar beräknas omfattas. Krav på arbetstid, lön och semester ska dessutom bara säkerställas i upphandlingar om det bedöms finnas ”behov av att undanröja riskerna för oskäliga villkor”, läs mer här.
Efter höstens turer får det förslag som lagts ändå ses som ett viktigt steg – om än allt för litet – som tas mot lönedumpning. I det parlamentariska läge vi nu befinner oss i går det inte att komma längre. Alternativet vore att ge fortsatt klartecken för lönedumpning på alla fronter – och dessutom med risk för böter eftersom Sverige inte infört EU-lagstiftningen i tid.
När landsting upphandlar handlar det många gånger om projekt i miljon- och miljardklassen. Några av de värsta avarterna kommer trots allt stoppas med det nya regelverket. Det innebär alltså att färdtjänstförare och städare i framtiden har bättre villkor att vänta.
Huvudentreprenörer som vinner upphandlingar där det ställs arbetsrättsliga krav får med det nya regelverket dessutom krav på sig att ha koll på sina underentreprenörer. Att det förekommer lönepress nedåt och att arbetsvillkoren blir sämre ju längre ned i entreprenörskedjorna man kommer är välkänt. Det är med andra ord helt rimligt att dessa krav skärps.
Men det är nu otroligt viktigt att regeringen är glasklara i sin kommunikation. Just nu sätter det parlamentariska läget stopp. Men målet på sikt måste vara att ställa ännu högre krav vid upphandlingar. För skattepengar ska självklart inte gå till dumpade löner och usla villkor.
