När historikern Miriam Gebhardts bok Als die Soldaten kamen gavs ut på tyska 2015 togs den emot som hett nyhetsstoff. Den ifrågasätter och nyanserar den etablerade bilden av massvåldtäkterna under andra världs-krigets slutskede och tiden efteråt, den som gör gällande att de ryska rödarmisterna som stod för de bestialiska våldtäkterna, medan de amerikanska soldaterna bjöd på cigaretter och choklad och inledde frivilliga kärleksrelationer.

Enligt Miriam Gebharts egna beräkningar blev 860 000 tyska kvinnor – och därutöver åtskilliga män – våldtagna, och i minst 190 000 av dessa fall tillhörde förövar-na den amerikanska armén.

Därutöver kom våldtäktsmännen – förutom från den ryska – också från de belgiska, franska och brittiska arméerna. Sammantaget stod de västallierade för mer än en tredjedel av det totala antalet (även om Berhardt är noga med att redovisa svårigheterna att göra exakta beräkningar, som bland annat utgår från ofrivilliga graviditeter).

Detta har tystats ner; kvinnorna har inte blivit erkända som offer.

Nu har den svenska översättningen kommit, När soldaterna kom. Den är ett viktigt tillskott till historieskrivningen, inte bara på grund av den noggranna genomgången av dokument och anteckningar som tar upp våldtäkterna, från krigets slutskede till långt in på 1950-talet, utan också beskrivningen av den rättsosäkerhet som följde på grund av de ockuperande arméernas makt och av det livslånga trauma, som så många upplevde, men som aldrig bearbetades nationellt.

Rapporter från landsbygden i södra Tyskland ser annorlunda ut än den invanda bilden av flyende, eller hemlösa berlinskor (som skildras i pseudonymen Anonymas dagbok En kvinna i Berlin, och senare filmatiseringen av den, liksom i forskningen). Här drabbades många kvinnor i sin hemmiljö; amerikanska soldater överrumplade vanligen boende nattetid i hemmet och i närvaro av anhöriga. I början av 1950-talet är befolkningen i Bamberg oroad för amerikanernas framfart: för våldtäkter, vandalisering, skjutningar, prygel, stölder, mord.

I stället för att normalisera det sexualiserade våldet vill Gebhardts peka på inövade förhållningssätt i dåtidens arméer, liksom på en sammanflätning av etniska, sexistiska och konkreta sociala faktorer, vilket också bidragit till att dessa kvinnor än i dag varken fått erkännande eller sympati. Kvinnorna var så att säga ”fel” offer, eftersom de sågs som representanter för Nazityskland.

Bernhardt påpekar vad som vore självklart i ett rättssäkert samhälle: Offren ska kunna få upprättelser, utan att för den skull per automatik frikännas från delaktighet i de tyska förbrytelserna under nazismen.

Ny bok

När soldaterna kom – Våldtäkterna mot tyska kvinnor vid andra världskrigets slut

Av Miriam Gebhardt

Översättning Margareta Zetterström

Karneval förlag