Elkraven: ”Handlar mycket om flexibilitet”
Arbetstider och rekrytering är två frågor i fokus när elbranschens kollektivavtal ska omförhandlas. Elektrikerförbundet har nu växlat krav för både installationsavtalet och kraftavtalet.
Stärkt konkurrenskraft och att möta bristen på arbetskraft. Det lyfter Installatörsföretagens förhandlingschef Åsa Kjellberg Kahn fram när hon ska ringa in vad som är viktigast för arbetsgivarna när installationsavtalet ska omförhandlas.
– Även den här delen av det svenska näringslivet och arbetsmarknaden är ju konkurrensutsatt, det är ingen skyddad hemmamarknad längre, säger Åsa Kjellberg Kahn.
– Det här med konkurrenskraften handlar mycket om flexibilitet i avtalet, fortsätter hon.
Arbetsgivarna önskar bland annat vidgade ramar för ordinarie arbetstid, samt större möjlighet att variera arbetstiden utifrån belastning. Åsa Kjellberg Kahn exemplifierar med butiksinnehavare som vill att elföretaget kommer när butiken är stängd, eller elföretag som jobbar intensivt inför en turistsäsong men sedan har mindre att göra.
Gällande att få arbetskraft till branschen pågår redan ett partsgemensamt arbete. Men nu yrkar arbetsgivarna bland annat på att det ska bli möjligt att visstidsanställa lärlingar. De argumenterar med att det då går att samla ihop arbetsmoment för certifikat hos olika arbetsgivare.
Från den fackliga sidan kräver Elektrikerförbundet bland annat högre säkerhetskrav på tjänstebilar och justerad ersättning för beredskap.
– Vi har inte haft så många som har gått på beredskap förut, men nu blir det fler och då behöver vi titta över bestämmelserna. Vi har väl uppfattningen att ersättningarna är ganska låga, säger Urban Pettersson.
Han säger att arbetsgivarnas yrkanden om arbetstider ser svåra ut.
– Men vi har inte hunnit prata igenom vad de menar och vad som är viktigt. De svåra frågorna de har lyft är ju arbetstiderna och anställningsformerna. Men vi ska naturligtvis lyssna på vad de säger och fundera på det.
Han betonar vikten av att LO-samordningen respekteras. LO:s gemensamma krav innebär i år ett märke för lönepåslag i procent och ett i krontal, det senare är till för att satsa lågavlönade grupper.
Åsa Kjellberg Kahn beskriver modellen med endast ett märke, som räknas i procent, som framgångsrik.
– När nu LO-facken säger att vi ska ha två märken så tycker vi att de bryter mot de tankarna och det är väldigt bekymmersamt, säger hon.
Under veckan har krav växlats även gällande det mindre Kraftverksavtalet som Elektrikerförbundet har med Efa. På det området kräver facket bland annat utökad förhandlings- och informationsskyldighet gällande entreprenader och upphandlingar, i dag har de inte alltid information om vilka företag kraftbolagen anlitar.
I båda avtalen yrkar Elektrikerförbundet även på bland annat ökade pensionsavsättningar och förstärkt anställningstrygghet för den som har graviditetspenning.