På besök på Sveriges mest utskällda bygge, NKS

REPORTAGE. Snurrdörren i entrén är trasig. Ett par hantverkare försöker förgäves få den att gå igång. Samtidigt blåser det kallt från dörrarna intill när de öppnas. Kommunals huvudskyddsombud, Anders Persson, ska hit om några dagar igen och mäta temperaturen. Personalen i receptionen fryser.

Nya Karolinska i Solna slog upp portarna i november. Tills hela bygget är klart våren 2018 ligger den provisoriska och relativt anonyma huvudentrén här på Eugeniavägen, bakom den trasiga snurrdörren.

Fyra hissar åker upp och ned mellan våningarna. Hissrösten hälsar välkommen till tolfte, och högsta, våningen. Här ligger hjärt- och kärlavdelningen med utsikt över Stockholm och enorma lyftkranar. Det går inte att komma in genom dörren. Två teknikstrul och Arbetet har inte ens hunnit komma in på avdelningen.

De tekniska bristerna har sedan flytten i höstas hopat sig för sjukhuset. Allvarliga problem med larm och telefoner är lex Mariaanmälda efter en kvinnas död veckan före jul. Det resulterade också i att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, gjorde ett oanmält besök i mitten av januari. Dessutom har två så kallade 6:6 a-anmälningar, om brister i arbetsmiljön, lämnats in till ledningen från facken.

– När tekniken sviktar leder det till bristande patientsäkerhet. Vi har ännu inte fått något tydligt svar på vem som är ytterst ansvarig om till exempel en patient kommer till skada om en läkare inte hinner komma i tid, säger Sara Åsbrink, huvudskyddsombud för Karolinskas läkarförening i Solna.

Läkarföreningen lämnade in en 6:6 a-anmälan för ett par veckor sedan gällande all teknik som inte fungerar, till exempel larm och telefoni. Sara Åsbrink berättar vidare om dålig ergonomisk planering, såsom eluttag som sitter onödigt högt upp. Och hon anser att det är anmärkningsvärt att det har byggts omklädningsrum för 130 personer med endast två duschar.

– Sjukhuset är inte färdigbyggt. Jag hoppas de tar med sig kunskapen och gör det bättre i den del av sjukhuset som ännu inte tagits i bruk, säger Sara Åsbrink.

Tillsammans har också fackförbunden Kommunal, Vision, Läkarförbundet och Vårdförbundet på Karolinska i Solna och Huddinge upprättat en 6:6 a-anmälan gällande extrem överbeläggning och underbemanning sedan nyår. Nyligen riktade en personalgrupp på NKS stark kritik i DN mot vårdplatsbristen för svårt sjuka barn.

– För några år sedan var det standard med två överbeläggningar per avdelning men nu har siffran stigit till fyra. Det blir en osäkerhet för personalen när man har för många patienter. Många går hem med känslan att de kan ha missat något viktigt, säger Anders Persson, huvudskyddsombud för Kommunal på NKS.

Men bakom glasdörrarna på våning tolv märks ingen överbeläggning. Här är det i stället brist på patienter. I två korridorer finns 28 enkelrum och närmare en tredjedel står tomma på grund av dålig bemanning.

– Det är också vansinne. Att man betalar dyr hyra för tomma rum som man inte får intäkter för, säger Anders Persson.

Undersköterskan Patrik Stjärnlöv började jobba på Karolinska i Solna förra sommaren. Månaderna innan flytten av hjärt- och kärl-avdelningen kände han sig delaktig i planeringen.

– Alla anställda var tilldelade ansvarsområden. Vi diskuterade mycket var alla saker skulle vara. Vi var ganska förvirrade från början men det börjar bli bättre, säger han.

Patrik Stjärnlöv och hans kollega Ella Larsson visar upp ett av de tomma enkelrummen i korridoren. Väggarna är turkosa och vita. En stor Samsung-tv hänger på ena väggen. Vid fönstret står ett sängskåp, om anhöriga vill sova över, och garderoben har larmlås. Det luktar målarfärg.

Liksom på hjärt- och kärlavdelningen har det varit omöjligt att fylla antalet vårdplatser på barnintensiven. Bara tio av femton platser ska fyllas till våren, efter nyrekryteringar, enligt Svante Norgren, chef för tema barn- och kvinnosjukvård. Han säger till Dagens Nyheter att antalet vårdplatser minskat sedan flytten, eftersom de nya lokalerna kräver högre bemanning, på grund av många enkelrum.

Patrik Stjärnlöv funderar över för- och nackdelarna med enkelrum.

– Vi märker att patienten inte är så benägen att komma ut för att rehabilitera sig själv snabbt eftersom det är för bra på rummet. När vi hade fyrsal med fyra gubbar i, jäklar vad de peppade varandra då efter operation, säger Patrik Stjärnlöv.

Personalen är indelad i små arbetsgrupper som ansvarar för fyra–fem enkelrum.

– Inför flytten diskuterade vi på arbetsplatsträffar hur vi ville förändra vårt arbetssätt, om vi skulle vara större grupper på fler patienter eller tvärtom, säger Ella Larsson.

Både hon och Patrik Stjärnlöv anser att det är mer lättarbetat nu med mindre arbetsgrupper.

Men teknikstrulet då?
– Det är ett helt nytt övervakningssystem och ringsystem från salarna. Men det fick vi utbildning i innan flytten. Man får räkna med teknikstrul i början, det är inga allvarliga saker. Jag hade blivit mer orolig om allt hade funkat perfekt, säger Patrik Stjärnlöv.

I avdelningens kök står servisvärdinnan Ayse Celik och ler.

– Det är jätteskönt att ha ett större kök om man jämför med det gamla. Allting är nytt och fräscht. Jag kan röra mig enklare.

Två gånger innan flytten fick hon komma hit och titta hur det såg ut.

– Jag fick bestämma var allt skulle vara i hyllor och skåp, säger hon medan hon sätter på två kaffekannor i Moccamastern.

En patient som precis har kommit upp från intensiven ska få mat. I mikron värms en portion fisk med potatis och hollandaisesås. Till efterrätt blir det konserverade persikor med yoghurt. Ayse Celik är anställd av Sodexo som har ett ramavtal med Karolinska för servispersonal och mat.

Medan Sodexo sköter logistiken kring kök och mat har servicebolaget Coor ansvar för fastighet och drift, som lokalvård och logistik. När hela NKS står klart 2018 ska Coor ha cirka 330 anställda här, varav merparten är lokalvårdspersonal.

Mikael Sehlan är arbetsledare för servicelogistik på Coor. Företaget har varit med i flyttplanerna sedan 2010. Bland annat var det Coor som påverkade designen på alla golv som har uppvikta kanter längs väggarna så att det ska vara enklare att städa.

– Inför flytten till de nya lokalerna styrde vi upp manskapet, lade scheman och utbildade oss i avfallshantering bland annat, säger Mikael Sehlan.

Över hela sjukhuset syns 17 platta robotar, så kallade Automated Guided Vehicles, AGV, köra omkring. De kör efter laserstrålar, åker egna hissar och har egna dörrar.

– Vi är 16 personer i min arbetsgrupp och vi tar hand om alla saker på avdelningarna och distribuerar ut det till rätt fack, rätt skåp. Tyvärr kan inte robotarna packa upp i skåpen. Men vi slipper köra för hand eller med truck överallt. Och tunga lyft. Nu kommer allt upp på rätt avdelning med hjälp av robotarna, förklarar Mikael Sehlan.

Det är ingen tvekan om att robotarna underlättar logistiken. Snart ska ytterligare tolv få parkeringsplats nere i kulvertarna. Men medan robotar går att köpa in är det desto svårare att övertyga personal att komma och jobba på NKS. Och så länge personalfrågan står olöst gapar vårdplatserna tomma.

Dyrt bygge

• NKS skulle inte få kosta mer än 14,5 miljarder kronor att bygga. Men den verkliga notan är uppe i över 25 miljarder kronor.

• Skanska var det enda byggbolag som lade anbud på att bygga NKS. Men trots att företaget fick affären låg deras anbud aldrig inom den utgiftsram som landstinget beslutat.

• Totalnotan år 2040 kommer att landa på minst 61,4 miljarder kronor – inte 52 miljarder som landstinget hittills har hävdat. I den summan ingår förutom byggkostnaden även räntor och fastighetsunderhåll.

Källa: Svenska Dagbladet

6:6a-anmälan

• Om ett skyddsombud anser att åtgärder behöver vidtas för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö, ska skyddsombudet anmäla det skriftligt till arbetsgivaren. Arbetsgivaren är skyldig att lämna skriftligt svar om hur problemet ska åtgärdas inom 14 dagar. Om så inte sker ska skyddsombudet lämna ärendet vidare till Arbetsmiljöverket.

• Verket bestämmer i sin tur vad som ska göras åt problemet och om ärendet ska drivas vidare.

Foto: Linda Forsell