På Migrationsverkets region Mitt jobbar i dag cirka 1 100 personer. Men snart blir de betydligt färre. I går, måndag meddelade myndigheten medarbetare och fackföreningar att stora nedskärningar är på gång. Totalt 300 tjänster ska bort från de sex län regionen består av, det är mer än en fjärdedel av personalstyrkan.

– För våra medlemmar är det ett chockbesked, säger Sanna Norblad, avdelningsordförande för fackföreningen ST som ägnade större delen av tisdagen i möten och telefon med berörda och fackliga företrädare.

Orsaken till nedskärningarna är helt enkelt att inflödet av flyktingar minskat kraftigt efter det uppmärksammande införandet  av id-kontroller. Enligt Sanna Norblad finns det en förståelse bland medlemmarna för att man måste minska organisationen när färre kommer till Sverige. Men hon riktar ändå skarp kritik mot myndigheten hantering av situationen, bland annat för det hastiga beskedet.

– Vi tycker att de är väldigt sent ute. Vi fick beskedet i går och de första som påverkas är Mora den första april  och Sandviken den 1 juni, säger hon.

Utöver Mora och Sandviken är det fortfarande oklart exakt vilka medarbetare och platser nedskärningarna gäller. Samtidigt har myndigheten flaggat för att man totalt sett, i Sverige, måste minska personalstyrkan med omkring 3 000 fram till 2017.

– Vi kräver att få en avvecklingsplan. Vad är nästa steg? säger Sanna Norblad som berättar att det just nu spekuleras i att region Nord är nästa område där Migrationsverket tänker skära ner.

– Vi har hört från sektionen där att det är något på gång. Man pratar om hundra personer till och börja med.

Fackförbundet ST vill nu dels ha en riskbedömning av vad som händer med arbetsmiljön när så många personer måste sluta samtidigt, dels se ett anställningsstopp. På vissa delar av myndigheten, främst i storstäderna, finns det faktiskt fortfarande lediga tjänster att söka. Enligt Sanna Norblad kan flera medlemmar tänka sig att flytta för att få behålla sitt jobb.

– Vi har lyft frågan om hur man ska ta vara på kompetensen, säger hon.

Kristina Hwargård, tillförordnad HR-direktör på Migrationsverket, menar att det varit känt i ungefär ett år att personalstyrkan måste minska på myndigheten. Enligt henne rör varslet främst de som jobbar på boenden.

– Vi har haft en dramatisk minskning av asylsökande. Det får konsekvenser med lediga platser på boenden vilket betyder att vi måste minska, säger hon.

Enligt henne går det inte att införa ett sådant anställningsstopp som facket efterfrågat.

– Vi har ett fortsatt behov av kompetens i andra delar av verksamheten och fortfarande mycket att göra. Ett anställningsstopp blir administrativt komplicerat eftersom varje chef har ett ansvar för att göra en egen bedömning av sina behov.

Kristina Hwargård menar dock att Migrationsverket ska försöka placera om de som vill och har kompetensen till andra jobb inom verket. Hon hoppas att en stor del av de 300 tjänsterna ska kunna lösas med omflyttningar och pensioner.

Hur många kommer att behöva sägas upp?
– Tyvärr har jag inte den informationen i dag. Just nu är det ett jätteintensivt arbete för våra chefer i verksamheten och sedan hanterar parterna förhandlingen.

Det har talats om 3 000 färre tjänster i Sverige till 2019. Hur ser planen ut just nu?
– Vi får se snart då det kommer en ny verksamhetsprognos. Just nu är det bara budgetresonemang översatt till personal. Hur många i vår verksamhet som kommer att beröras vill jag avstå från att kommentera.

Blir det fler än de här 300?
– Det är det ingen tvekan om. Hur många det handlar om får vi pö om pö identifiera under 2017, 2018 och 2019. Att vi är i en omställning av vår verksamhet är jättetydligt, säger Kristina Hwargård.

Här försvinner tjänsterna

• Värmlands län, 60 tjänster

• Gävleborgs län, 60 tjänster

• Västmanlands län, 55 tjänster

• Dalarnas län, 50 tjänster

• Örebro län, 45 tjänster

• Uppsala län, 30 tjänster

Totalt: 300 tjänster