LO och lärarfacken: Slopa köerna till friskolor
Krav på blandade elevgrupper, socioekonomiska faktorer ska vägas in vid resursfördelning och satsningar på skolor med särskilda utmaningar. Det är några av förslagen i likvärdighetsagendan från LO, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund.
LÄS OCKSÅ Hela likvärdighetsagendan finns att läsa här
Under torsdagen presenterar LO tillsammans med Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet sin likvärdighetsagenda för skolan. De 25 förslagen ska överlämnas till utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) och gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S).
Men redan under morgonen presenterade organisationerna de tre områdena som förslagen fokuserar på på DN Debatt.
”Utmaningarna för svensk skola är inte över. Den senaste Pisaundersökningen visade tydligt att svenska elever inte ges likvärdiga förutsättningar att nå kunskapsmålen. Gapet mellan elever från socioekonomiskt svaga respektive starka hem ökar. ” skriver Therese Guovelin, förste vice ordförande LO, Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas riksförbund och Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet.
De tre områdena är:
1.Skolvalssystemet behöver justeras
Organisationerna menar att dagens system bidragit till att minska likvärdigheten. De vill att grundprincipen för systemet ska vara att elever och föräldrar ska ha möjlighet att önska skola, men att skolor inte ska ha antagnings- och urvalsregler som ”i praktiken diskriminerar eller sorterar bort elever”. ”För att förbättra dagens skolvalssystem vill vi därför införa en ny portalparagraf i skollagen med krav på blandade elevgrupper, vilket ska gälla oavsett huvudman.”
LO, Lärarnas Riksförand och Lärarförbundet vill också att upptagningsområden för kommunala skolor ritas om och att urvalsregler även tar in sådant som föräldrarnas utbildningsbakgrund och andra socioekonomiska faktorer. Köer till friskolor ska slopas och statliga kontrollen av dessa skolor stärkas, enligt likvärdighetsagendan.
2.Finansiering och styrning för ökad likvärdighet
Här vill de tre organisationerna ersätta dagens skolpengssystem med ett nytt resursfördelningssystem. ”Elevernas socioekonomiska bakgrund ska alltid vägas in vid resursfördelning till grund- och gymnasieskolor. Vi behöver införa ett nytt resursfördelningssystem som fokuserar mer på de faktiska kostnader som en skola har, där inte hela pengen ska följa med när en elev byter skola. ”
3.Insatser för skolor med särskilda utmaningar
Satsningar på skolor med särskilda utmaningar behöver utökas, ett exempel som nämns är Skolverkets satsning Samverkan för bästa skola. ”Vi behöver få fler behöriga lärare att söka sig till och stanna kvar på dessa skolor och alla lärare behöver bättre förutsättningar och arbetsmiljö.” De tre organisationerna menar också att alla skolor behöver dela på ansvaret för nyanlända och att det krävs fler studiehandledare, modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk.