Få anmälningar tas till domstol av DO
Endast 3 av 511 anmälningar om bristande tillgänglighet har tagits till domstol av diskrimineringsombudsmannen (DO). Myndigheten tycker att siffran är rimlig men Handikappförbunden kräver att fler ärenden drivs.
Pelle Kölhed, vice ordförande för Handikappförbunden, tycker inte att DO driver tillräckligt många ärenden om bristande tillgänglighet.
– Det behöver bli tydligare, så att man ser att det kan vara dyrt att inte göra tillgängligt, säger Handikappförbundens vice ordförande Pelle Kölhed.
Tillägget om bristande tillgänglighet i diskrimineringslagen infördes för två år sedan. Men eftersom att få anmälningar går vidare till domstol blir tillägget effektlöst.
– Det blir tandlöst för vi vet inte riktigt vad som gäller. Vår uppfattning är att DO borde driva det här hårdare. Det känns nästan som att de är nöjda när de når förlikning, säger Pelle Kölhed.
Tillägget, som bland annat tvingar butiksägare att underlätta för funktionshindrade, är enligt Handikappförbunden viktigt för att påskynda arbetet mot ett mer tillgängligt samhälle. Men eftersom att få ärenden drivs i domstol skapas inte de prejudikaten som krävs för att lagen ska utvecklas.
– Det är inte kul att inte kunna komma in där man vill. Det finns många hinder som lätt kan byggas bort med lite påtryckningar. Lagen är nödvändig för att få utvecklingen framåt, säger Pelle Kölhed.
2015 tog DO emot 300 anmälningar men inget fall drevs då till domstol. Under 2016 har något färre, 211, anmälningar tagits emot. Lagen har beskrivits som juridisk, teknisk och komplex vilket enligt Clas Lundstedt, pressansvarig hos DO, är en av anledningarna till att så få anmälningar går vidare till domstol.
– Komplexiteten och de nya frågeställningarna som kom med lagen har gjort att utredningarna har tagit lite längre tid, säger han.
Tre anmälningar har tagits till domstol. En om att en skola inte anpassat skoltrapporna för en elev som använder rullstol. Den andra om en högskola som avbröt en rekryteringsprocess för att de anpassningsåtgärder som krävdes för att kunna anställa en sökande som var döv var för stora.
Även Försäkringskassan har stämts av DO på grund av bristande tillgänglighet.
– Vi gör bedömningen att det i de här tre fallen finns skäl att gå till domstol. Jag kan förstå att det finns en viss otålighet men lagen har bara funnits i två år och vi har inte hunnit med mer, säger Clas Lundstedt.
Han påpekar också att fler av de inkomna anmälningarna kan tas till domstol i framtiden.
– Sedan har vi utfärdat tillsynsbeslut i betydligt fler ärenden. Det gör vi betydligt mycket oftare än vad vi går till domstol, säger Clas Lundstedt.
Bristande tillgänglighet
• Bristande tillgänglighet infördes som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen den 1 januari 2015.
• Med bristande tillgänglighet menas att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning.
• Lagen har tidigare kritiserats för att undanta företag med färre än tio anställda. Men demokratiminister Alice Bah Kuhnke har sagt att undantaget ska tas bort.
Källa: Regeringens hemsida och Sveriges Radio
