Många frågetecken kring påstådd vapenvila
Vid midnatt skulle en vapenvila ha trätt i kraft i Syrien, enligt statliga turkiska medier. Men överenskommelsen har fortfarande inte bekräftats av regeringen i Moskva, och huruvida någon vapenvila faktiskt kommit till stånd är oklart.
Det påstådda avtalet, enligt uppgifter i turkiska medier framförhandlat mellan Turkiet och Ryssland, ska gå ut på att utvidga vapenvilan i miljonstaden Aleppo till hela det krigshärjade landet.
Nyheten om att Turkiet och Ryssland enats kan tyckas uppseendeväckande, då Ankara och Moskva stått på olika sidor i det syriska inbördeskriget. En av stötestenarna har varit den syriske diktatorn Bashar al-Assad, som får stöd av den ryska regeringen, men som Turkiet vill ha bort från makten, eftersom man anser att hans fortsatta styre omöjliggör en politisk lösning på konflikten.
Relationen mellan regeringarna i Ankara och Moskva nådde en bottennivå i november 2015, då det turkiska flygvapnet sköt ned ett ryskt stridsflygplan i gränsområdet mellan Turkiet och Syrien. De två länderna har dock närmat sig varandra de senaste månaderna, inte minst sedan i augusti, då den ryske presidenten Vladimir Putin tog emot sin turkiske kollega Recep Tayyip Erdogan i S:t Petersburg.
De senaste veckorna har regeringen i Ankara stått värd för förhandlingar mellan Ryssland och den syriska oppositionen. Nya samtal väntas på torsdagen, den här gången även med Turkiet, rapporterar al-Jazeera enligt nyhetsbyrån AFP.
Om vapenvilan i Syrien skulle hålla är tanken att den ska utgöra grunden för kommande fredssamtal i Kazakstans huvudstad Astana, mellan Assadregimen och oppositionen. Förhandlingarna i Astana kommer att övervakas av Ryssland och Turkiet, enligt den statliga turkiska nyhetsbyrån Anatolia.
Kriget i Syrien
• I mars i år hade kriget i Syrien pågått i fem år.
• Då beräknades minst en kvarts miljon människor ha dödats och en miljon ha skadats i konflikten.
• Mer än halva befolkningen är på flykt. 4,8 miljoner personer har flytt landet, de flesta till grannländerna Turkiet, Libanon och Jordanien. 6,5 miljoner är internflyktingar.
• 13,5 miljoner människor, varav 6 miljoner barn, beräknas vara i behov av humanitär hjälp.
• Sedan krisen inleddes har medellivslängden i Syrien minskat med 20 år. Fyra av fem lever nu i fattigdom. Andelen barn som går i skolan har fallit till 50 procent.
Fakta: FN