Försämrad likvärdighet i Pisarapporten
STOCKHOLM 20141217 En l‰rare undervisar en klass med hˆgstadieelever (Ârskurs 8) i Sofia skola Foto: Jessica Gow / TT / Kod 10070
Foto: Jessica Gow/TT
Det har vänt för svenska elever i kunskapstestet Pisa. De svenska eleverna presterar bättre resultat i alla undersökta områden: naturvetenskap, matematik och läsförståelse. Men Pisarapporten visar också ett tecken på försämrad likvärdighet.
Resultatet innebär att Sverige åter ligger på eller över OECD-snittet. De svenska resultatkurvorna i Pisa har först dalat och senast, 2012, rasat. Därför kommer dagens besked om ett trendbrott att låta tala om sig länge.
– Det är ett hoppingivande resultat, säger Tue Halgreen, analytiker vid OECD:s Pisa-sekretariat i Paris.
De svenska eleverna, födda 1999, lyckades alltså genomgående förbättra resultaten. Det innebär att de svenska eleverna ligger ungefär på 2009 års nivå men har en bit kvar till de första och bästa resultaten från mätningen 2000. Det innebär också att Sverige inte längre ligger under utan på eller över OECD-snittet.
Uppgången är statistiskt säkerställd i matematik och läsförståelse, men inte i naturvetenskap. Den största upphämtningen har gjorts i läsförståelse.
OECD framhåller att Sverige lyckats genomgående i matematik: Gruppen lågpresterande har minskat samtidigt som gruppen högpresterande har ökat. OECD pekar också på att Sverige har en ovanligt effektiv skola: Resultaten är bra i förhållande till undervisningstid och läxläsning.
Men det betyder inte att resultaten självklart blir ännu bättre om eleverna tillbringar mer tid i skolan:
– Tiden har naturligtvis betydelse, men det viktigaste är kvaliteten på undervisningen. Japanska elever tillbringar betydligt mindre tid i skolan än vad koreanska elever gör, men resultaten är desamma, säger Tue Halgreen.
Men Pisarapporten visar också ett tecken på försämrad likvärdighet i svensk skola: Baserat på resultaten i naturvetenskap märks ett ökat gap mellan elever från socioekonomsikt svaga respektive starka hem.
I Pisa 2006 skiljde det 37 poäng i naturvetenskap mellan elever från socioekonomiskt starka familjer och elever från dito svaga hem. Nu har skillnaden ökat till 44 poäng. Gapet är större än i OECD som helhet.
Det är också så att gapet mellan de bäst och de sämst presterande eleverna i naturvetenskap har ökat. Skillnaden mellan de 10 procent bästa och de 10 procent sämsta har stigit med 27 poäng i naturvetenskap sedan 2006. Också detta gap är större än i OECD-snittet. På samma sätt är det med resultatskillnaden mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk bakgrund — den är större än OECD-snittet.
När det gäller upplevd lärarbrist är skillnaden i Sverige mellan socioekonomiskt gynnade och missgynnade skolor dessutom större än för OECD i genomsnitt. Endast Australien uppvisar en större skillnad.
Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) kallar Pisa-resultatet för ett styrkebesked för Sveriges lärare och elever. Han oroas dock för växande klyftor.
– Dina uppväxtförhållanden påverkar nu dina resultat mer i Sverige än i många andra OECD-länder. Det ska vi aldrig acceptera, kommenterar Fridolin i ett pressmeddelande.
