Helene Hellmark Knutsson (S). Foto: Henrik Montgomery/TT Bild: Stina Stjernkvist/TT

Regeringen satsar 30 miljoner kronor på arbetslivsforskning under 2017 och kommer att öka satsningen till 60 miljoner kronor till 2020. Arbetsmiljö, ohälsa och diskriminering pekas ut som viktiga områden.

Målet är ett tioårigt nationellt forskningsprogram kring arbetslivets utveckling och arbetsmiljö.

– Den nuvarande regeringen prioriterar upp arbetsmiljöforskningen och pengarna kanaliseras via forskningsrådet Forte, säger forskningsminister Helene Hellmark Knutsson (S).

Den snabba utvecklingen på arbetsmarknaden med strukturrationaliseringar, nya arbetsformer och stora grupper nyanlända som ska in på arbetsmarknaden, ställer också krav på kunskap och samordning för att utforma framtidens arbetsmarknad.

Och satsningarna  på arbetslivsforskning är en del av de forskningsproposition som minister ju nu presenterar på en presskonferens.

Områden som ska specialstuderas handlar om arbetsrelaterad ohälsa och sjukfrånvaro, arbetsmiljöns hälsoeffekter, diskriminering i arbetslivet, integration, migration och etablering på arbetsmarknaden.

– Arbetslinjen är bärande för regeringens politik och det är viktigt för oss att upprätthålla den, att arbetslivet utformas på ett sätt som gör att människor kan delta i arbetslivet länge, säger Helene Hellmark Knutsson.

I januari i år tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att föreslå hur ett nationellt centrum för samling och spridning av kunskap och forskningsresultat om arbetsmiljö ska organiseras.

En sådan myndighet, Arbetslivscentrum, bildades 1995. men myndigheten lades ner av alliansregeringen 2006. Målet var då att den forskningen skulle bedrivas inom ramen för universitetens verksamhet. Någon sådan forskning kom inte igång och har sedan dess legat i träda.