Myanmar's Foreign Minister Aung San Suu Kyi, walks back after inspecting a guard of honor during her ceremonial reception in New Delhi, India, Tuesday, Oct. 18, 2016, (AP Photo/Saurabh Das)

Aung San Suu Kyi. Foto: Saurabh Das/AP Photo

Från Nobels fredspris till beskyllningar om att legitimera folkmord. Burmas nya ledare Aung San Suu Kyi får svidande kritik för att inte stoppa militärens påstådda systematiska mördande av och våldtäkter på landets muslimer.

Enligt människorättsorganisationer är övergreppen systematiska mot den muslimska folkgruppen rohingya, som Burma inte erkänner som medborgare trots att de bott i landet i generationer.

– De band fast oss vid sängen och våldtog oss en efter en, säger en 20-årig rohingya-kvinna om hur soldaterna behandlade henne och hennes syster innan de lyckades fly till grannlandet Bangladesh.

Hennes historia är typisk enligt människorättsorganisationer. 30 000 rohingya har flytt sina hem på bara några veckor. Utöver våldtäkter talar de om mord och tortyr. UNHCR har kallat militärens insats för ”medveten etnisk rensning”.

Suu Kyi blev en internationell superstjärna under sin demokratikamp mot den tidigare styrande militärjuntan i Burma. Men nu är hon nästan helt tyst om övergreppen. Suu har i praktiken varit landets civila ledare sedan hennes partis valseger i fjol och sedan dess har hennes gloria halkat snett.

Att hon inte uttrycker sitt stöd för rohingya-folket ”förbluffar den omvärld som fortsatt att betrakta henne som en människorättsikon”, säger David Mathieson vid Human Rights Watch.

– Hennes tystnad skulle kunna förklaras med känslokall likgiltighet eller att hon vill göra beräknande men få uttalanden, men det troligaste är att hon helt enkelt inte kontrollerar Burmas armé, säger han.

Militären förnekar övergreppen och säger att den slår ner ett väpnat uppror. Suu Kyi har bara kommenterat anklagelserna med att en utredning ska tillsättas.

FN:s särskilda Burmasändebud kallar militärinsatsen ”oacceptabel”. Forskare vid Queen Mary-universitetet i London anser att Suu med sin tystnad ”legitimerar folkmord” och ”befäster förföljelserna mot rohingya-minoriteten”.

Även om Suu Kyis parti vann fjolårets val inskränks hennes makt av att militären har kontroll över säkerheten.

Många i Burmas överlag buddhistiska befolkning anser att rohingya-folket är olagliga invandrare. Suus popularitet kan minska om hon visar stöd för den muslimska minoriteten, som enligt FN är en av världens mest utsatta.

Fakta: Aung San Suu Kyi

• Aung Sang Suu Kyi, född 1945, personifierar demokratikampen i militärdiktaturens Burma. Hon satt i husarrest 1989—1995 och 2000—2010. Hon är dotter till nationalhjälten Aung San, som mördades när hon var två år gammal.

• Hennes namn består av tre förnamn — fadern Aung San, farmodern Suu och mamman Kyi.

• I valet 1990, då det första på 30 år, vann hennes parti NLD en jordskredsseger. Men militärjuntan vägrade lämna ifrån sig makten och oppositionen förföljdes.

• Suu Kyi fick Nobels fredspris 1991.

• 2010 hölls åter val, som dock bojkottades av NLD. Året därefter började militären släppa ifrån sig en del av makten och i fyllnadsvallen 2012 valdes Suu Kyi in i parlamentet.

• 2015 vann NLD stort i parlamentsvalet. Suu kan enligt författningen inte vara president men är i praktiken landets civila ledare. Formellt har hon flera regeringsposter, bland annat är hon utrikesminister. Militären har dock fortfarande makt över landets säkerhetsapparat.