Foto: Stockholm filmfestival

Grym skildring, men ojämn ton när Kinas vidriga barnpolicy skildras.

Det är svårt att vara kritisk mot en film som handlar om ett så allvarligt ämne som Kinas vidriga barnpolicy. Bodde man på 500 meter över havet kunde man på den tiden ansöka om att få ha ett andra barn, men då familjen hamnar under just 500-gränsen vid en flytt så blir de, enligt byråkrati, tvungna lämna ifrån sig det barn som familjens mamma väntar.

Ett anslag som i sig är så starkt att man börjar gråta, men faktum är att 500m800m ändå inte hittar rätt i sin ton. Den är både för mycket och för lite på samma gång.

Den börjar subtilt när den grymma verkligheten sakta börjar sjunka in hos den drabbade bergsfamiljen, men när helvetet bokstavligen brakar loss blir det överdrivet stora gester.

Däremot har Tian Yao gjort en oerhört vacker film som också visar hur bergsbor tvingades flytta till städer under Kinas omstrukturering. Den skildringen i sig hade varit värd en egen film.

500m800m

Regi: Tian Yao

Medverkar: Ling Chen, Wenyong Li och Yanxi Shangguan.

Premiär: 10 november Stockholm filmfestival