Digitaljobb utmanar facket

En kvarts miljon svenskar hittar jobb, tillfälliga eller mer återkommande, via nätet. Den nya arbets­marknaden ställer nya krav på lagar, avtal och fack. LO ser möjligheter att sluta kollektiv­avtal med internetbaserade plattformsföretag.

Ur ett fackligt perspektiv handlar det egentligen om ”kejsarens nya kläder”. Företag som Uber säger sig ha skapat något nytt, men enligt LO-utredaren Mattias Schulstad är det egentligen inte så omvälvande.

– Det handlar om en förmedling av tjänster. I Ubers fall mellan taxikunden och åkaren. Jag kallar det plattformsekonomi. Men appen, som ett företag satt upp, gör det inte till något revolutionerande nytt, säger han.

Åtminstone två stora internationella studier visar hur den digitala ekonomin och arbetsmarknaden växer. Ibland bortom kontroll då handeln och uppdraget inte känner några gränser. Förväntningarna på den digitala ekonomin, plattformsekonomin, delningsekonomin, eller vad man vill kalla det är stora, men åtminstone från LO-håll är man måttligt imponerad och vill inte kalla det något nytt.

– Även om man använder internet för att förmedla uppdragen så är det ändå samma sak. En arbetsgivare köper en insats av en löntagare. Vi har avtal och regler som gäller för hur det ska gå till, alldeles oavsett teknik, säger LO:s arbetslivsutredare Sten Gellerstedt.

Crowdworking Survey, en rapport från det brittiska universitet i Hertfordshire, med stöd av världsfacket och svenska Unionen, visar att åtminstone en kvarts miljon svenskar får olika uppdrag via plattformar på internet minst en gång i månaden. Grunden för siffran är en webbenkät utförd av Ipsos i våras bland 2 146 svenskar i åldern 16–65 år.

Enligt undersökningen handlar det ofta om uppdrag som kan skötas över nätet. Men också hemtjänster av olika slag. Det kan vara erbjudanden om olika typer av tjänster som till exempel rumsuthyrning, transporttjänster eller försäljning av egna produkter. Två tredjedelar av uppdrags-tagarna finns i någon av landets storstadsregioner.

Regeringen försöker också skaffa sig ett grepp över utvecklingen och har gett Kurt Eriksson, före detta jurist på Medlingsinstitutet, i uppdrag att kartlägga utvecklingen och överväga om arbetsmiljölagstiftningen behöver anpassas. I mars ska den rapporten vara klar.

– Nya anställningsformer förändrar dagens ordning och då måste lagstiftningen anpassas, säger han.

I en annan internationell studie konstaterar McKinsey Global Institute att cirka 160 miljoner invånare i Europa och USA,  på olika sätt utnyttjar tjänster eller får uppdrag via den här nya typen av webbaserade tjänster.

– De som står bakom förmedlingstjänsterna, Amazon, Airbnb, Uber och andra företag kallar det delningsekonomi, men vad det handlar om är vanlig förmedling och de tjänar miljarder på att vara mellanhänder, säger LO-utredare Sten Gellerstedt, som också är LO:s representant i referensgruppen kring regeringens utredning.

Det är nu inte bara lagstiftning och regelverk som måste anpassas till den nya verkligheten av så kallade ”crowdworkers” i en digitaliserad ”gig-ekonomi”.

På många håll ser facken detta som en utmaning. Hur ska man organisera löntagare, när det inte finns en traditionell arbetsplats med arbetsgivare och anställda?
– Utgår man från att det egentligen inte är något nytt handlar det fortsatt om att organisera löntagare genom uppsökande verksamhet och se till att avtal och lagar gäller som vid vanliga anställningar, säger Sten Gellerstedt.

De som utför jobb via internetplattformar som Amazon mechanical turk får betalt av beställaren per timme, saknar anställningstrygghet, reglerad arbetstid, semester och försäkringar.

– Därför är det viktigt att slå fast att det ändå handlar om ett vanligt förhållande mellan en anställd och en arbetsgivare. Då gäller också alla regler som för vilka företag som helst, hävdar Sten Gellerstedt.

Det är en läxa som till exempel taxibolaget Uber – eller i synnerhet deras ”fria” förare fått lära sig. Ett 70-tal förare har dömts för olaga taxiverksamhet och skattebrott.

Om svenska fackförbund vid sidan av till exempel Transport, som fick taxiuppstickaren Uber på dagordningen, ännu inte formulerat någon strategi för att hantera de här tjänsterna så har till exempel tyska IG Metall anlagt moteld.

På förmedlingssajterna kan köpare betygssätta sina uppdrags-tagare. IG Metall gör det nu möjligt att betygssätta också beställare, för att varna dem som söker arbetsuppgifter via nätet för dåliga arbetsgivare. En upplysning är: Betalade de för jobbet?

Några exempel på plattformsekonomin