Se bortom slöjan

America Vera-Zavala upprörs av hur muslimska kvinnor behandlas, de kommentarer och fördomar de möter i sin vardag. Med uppsättningen Svenska hijabis vill hon vädja om en sak: se bortom slöjan.

”Du äcklar mig”. ”Ta av dig skiten”. En 75-åring åtalas för att ha förolämpat en kvinnlig expedit med slöja på ett apotek i Göteborg, meddelar en TT-notis dagen efter min intervju med dramatikern America Vera-Zavala.

Hennes ord om de kränkningar som kvinnor får utstå varje dag i Sverige ekar i bakhuvudet när jag läser den korta nyheten. Småskalig terrorism, har hon kallat de verbala och fysiska kränkningar som slöjbärande kvinnor, hijabis, blir utsatta för.

– Tjejerna går på gym och nån snubbe säger ”Shit, vilken invasion”, så högt att de ska höra. Jag har själv sett på gatan hur folk puttar till dem. Allt det här gör att de har en strategi att sovra bort allt de är med om. Det går inte att klara av de här påhoppen annars, säger America Vera-Zavala.

Vi sitter i en guldkantad sal inne på Dramaten. America skrattar högt åt att vi har Carl Larsson hängande över oss från taket, när vi ska prata om hennes nya pjäs Svenska hijabis. Den är hennes sätt att ge unga kvinnor med slöja en plats att berätta sin historia, att få oss att se människan istället för tyget.

Skådespelarna liknar tjejerna i gymhistorien. Fem unga kvinnor, intresserade av boxning, konst, bakning, pedagogik. Fem unga kvinnor som i omvärldens ögon bara är den förtryckta i slöja. Att hitta dem var inget problem, de hittade snarare henne, säger America Vera-Zavala. Och att arbeta med formen communityteater var det ingen tvekan om. Dels för att det är något hon jobbat med länge, dels för det är de autentiska erfarenheterna hon ville ha på scen.

Under arbetsprocessen med pjäsen har alla delat med sig av sina upplevelser av utsatthet. Minnena har bearbetats av America Vera-Zavala och manuset till pjäsen stod klart i somras.

Men idén till Svenska hijabis började formas redan 2008. Då hörde hon historier om kvinnor som blev attackerade på grund av sina slöjor.

Trots att de historierna blivit fler under åren som gått har ingen annan tagit sig an ämnet. Det förvånar inte America Vera-Zavala.

– Någon annan kommer hinna före mig, tänkte jag! Men det blev inte så, förmodligen för att så få i kultursverige har de sociala ingångarna. De hör inte talas om de här kränkningarna i sin vardag och därför blir det ingen idé till ett verk. Och så finns beröringsskräcken för muslimer.

Hur känsligt är det att göra en pjäs om kvinnor i slöja?
– Man skulle kunna prata mycket om vem som är förtryckt och vem som inte är det. Men om vi bortser från det politiska, är hijabis en grupp som är väldigt utsatt och det är helt enkelt oacceptabelt att unga muslimska kvinnor varje dag utsätts för förolämpningar.

Allt hänger ihop, säger America. Burkiniförbud, ökande abortmotstånd, flyktingomröstningen i Ungern. Hon kallar det en reaktionär våg, som får många att tro att alla muslimer per definition är reaktionära.

– Det är styrkan med islamofobin. Att aldrig se en muslim som en individ. Och det är problematiskt att män som Adonis, Pär Wästberg och Jan Guillou fritt kan ösa sitt förakt i debatten. Många i den generationen har fastnat i en analysram som inte fungerar längre. Man kan vara ung och troende muslim, men ändå progressiv. Eller sosse!

Är det vad du vill säga med Svenska hijabis?
– Tjejerna vill berätta sin historia. Efter att ha sett föreställningen kan man tycka vad man vill, men man ska i alla fall inte kunna säga att man inte visste vad som pågår. Det är kanske det viktigaste med den här pjäsen. För de blir inte trodda, de bemöts med så mycket okunskap och fördomar.

– Det är som att folk inte klarar av att prata om något annat än slöjan när de ser en slöja. Det blir nästan parodiskt, man får ju lust att hjälpa dem att se det andra: ”Jo, hon bakar kakor också” eller ”Ja, hon gillar Kent”.

America Vera-Zavala kan se sin egen utvecklingskurva från aktivist till dramatiker, från intresset för deltagande demokrati till pedagogik för förtryckta, till teater för förtryckta och community-teater. Med Svenska hijabis vill hon göra oss andra medvetna om hur vi begränsar utrymmet för hijabis.

– Pjäsen har inte tio förslag till diskrimineringsombudsmannen om hur det kan bli bättre, men det finns en vädjan om att se människan. Förhoppningsvis är det vad som händer med hjälp av pjäsen, att folk slutar tänka att eftersom de har valt att bära slöja, så får de själva ta konsekvenserna. Det är ju inte rimligt, varken på ett politiskt eller mänskligt plan.

America Vera-Zavala

• America Vera-Zavala var med och startade den globala rättviserörelsen Attac i Sverige och har varit aktiv i Vänsterpartiet. Hon är sedan 2007 dramatiker på heltid.

• Communityteater bygger på människors egna berättelser, som manus sedan skrivs utifrån. På scen står de verkliga personerna bakom berättelserna.

• Pjäsen Svenska hijabis hade urpremiär på Dramaten den 14 oktober och spelar också på Uppsala stadsteater 21–23/10, Backa teater, Göteborg 28–30/10, Sveateatern, Sundsvall 13/11, Sagateatern, Linköping 19/11, Dramaten, extra föreställningar 17–21/12