Arbetsgivarna vill se samordnat LO

Stökigare avtalsrörelse, ifrågasatt industrinorm och lönekrav som pressas uppåt. Det är arbetsgivarna oroliga för om LO-samordningen spricker. Beskedet kommer i morgon, onsdag.

På onsdag får arbetsgivarsidan besked om i vilken formation de möter LO-förbunden vid förhandlingsbordet det närmsta halvåret, när avtalsrörelsen drar igång på nytt. Då visar sig om förbunden lyckats med det som misslyckades förra året; att ta fram samordnade avtalskrav. Peter Jeppsson, vice vd för Svenskt Näringsliv, säger att LO-samordningen haft en stabiliserande verkan som varit av godo då den lyckats.

– Därför är det ur vår synvinkel bra om man lyckas med samordningen, men givetvis beroende på vad den innehåller. Vi vill ju inte att den ska innehålla låglönesatsningar och sådant, säger han.

I LO finns enighet om låglönesatsningar i sig, men utformningen stjälpte samordningen förra året. Peter Jeppsson ser inga fördelar med att möta ett LO som inte samordnat sig. Men det viktiga för honom är att avtalsrörelsen, med eller utan samordning, utgår från industrins konkurrenskraft.

Den utgångspunkten innebär att industrin får sätta normen, det så kallade märket, för hela arbetsmarknadens löneökningar. Konstruktionen har stundtals varit omdebatterad.

– När man är kritisk mot märkessättande har man en skyldighet att på något sätt visa vad som skulle vara bättre och det är det ju ingen som har lyckats göra, säger Peter Jeppsson.

Andra källor på arbetsgivarsidan säger att IF Metall kan tvingas att ställa högre lönekrav utan LO-samordning, för att övriga förbund ska acceptera industrins nivå som norm. Man menar att detta skedde redan i våras.

Byggsektorns lönekrav utmanade industrins roll i våras. Mats Åkerlind, vice vd på Sveriges Byggindustrier, hoppas på självklarare samling runt industrinormen framöver.

Å andra sidan höll märket i slutänden tidigare i år, utan samordning.

– Det höll, men det var väldigt dyrköpt. Att man inte hade en riktigt fungerande samordning på LO-sidan förorsakade diskussioner och konflikter på arbetsmarknaden. Det är olyckligt, säger Mats Åkerlind.

Han tycker att samordningen i sig är viktig för att det borgar för en grundläggande, gemensam tanke inom LO. Per Widolf, förhandlingschef hos Industriarbetsgivarna, är inne på samma linje.

– En samordning mellan LO-förbunden leder till en mindre stökig avtalsrörelse. Det är vi alla intresserade av, säger han, men lägger till att inställningen till samordnade krav förstås beror på innehållet.

Både Mats Åkerlind och Per Widolf tror att ett samordnat LO bidrar till att industrinormen stöttas.

Jenny Berggren
Mårten Martos Nilsson