Asylpolitiken: "Som att vända en Finlandsfärja"
EU:s asylsystem har kollapsat. Nu försöker union bygga upp ett nytt. Förslaget på hur det ska se ut möts dock av kraftig kritik.
– Det är som att ha åtta olika pussel och kasta upp alla bitar i luften och hoppas att det ska gå bra. Så svårt är det, säger Cecilia Wikström (L) under ett öppet samråd på Europahuset om EU:s asylpolitik.
Senaste året har EU tagit emot 1,5 miljoner flyktingar. Spänningarna mellan EU-länderna, som har olika syn på mottagande, har fått det nuvarande systemet att kollapsa.
En ny flyktingpolitik håller på att vaskas fram.
I maj presenterade EU-kommissionen ett förslag om hur Dublinförordningen – som reglerar vilka länder som ska hantera ansökningar om asyl – ska förändras. Tidigare har regeln varit att asylprövningen ska ske i det EU-land dit den asylsökande först kommer.
Enligt det nya förslaget ska framtidens asylsökande fördelas efter ett kvotsystem.
– Om alla 28 EU-länder solidariskt delat på ansvaret för de 1,5 miljonerna som kom till Europa förra året hade läget varit helt annorlunda. Varje stad med 10 000 invånare i EU hade då tagit emot 30 personer. Det hade knappt märkts. Det hade varit bra för städerna att få människor som bidrog med att betala skatt och upprätthålla välfärden, säger Cecilia Wikström som företräder Europaparlamentet i förhandlingarna med EU-ländernas regeringar och EU-kommissionens om hur Dublinförordningen ska förändras.
– Men många av länderna gjorde så här lite, fortsätter hon och håller upp två fingrar med ett minimalt mellanrum emellan.
Förutom en mekanism för att fördela flyktingar mellan EU-länderna föreslog EU-kommissionen i maj större möjligheter för ensamkommande barn att förenas med sina familjer.
Samtidigt ställs större krav på att asylsökande ska stanna i de EU-land de kom till först, om de inte gör det så riskerar de sanktioner.
Under samrådet på Europahuset, den 17 oktober, var det många organisationer som var stark kritiska till det förslag om förändringar som EU-kommissionen lagt.
– Det är för många tvångsåtgärder mot enskilda individer, säger Sanna Vestin, ordförande på Flyktinggruppernas riksråd, FAAR.
Anders Sundkvist, på Rådgivningsbyrån som ger kostnadsfri asylrådgivning, säger att det viktigast inte är hur Dublinförordningen ser ut utan hur tillämpningen av asylprövningen sker. I dag är skillnaden mellan de olika länderna stor.
De två första kvartalen i år beviljade Tyskland 48 procent av de asylsökande uppehållstillstånd. Italien beviljade 6 procent.
Det nya förslaget innebär att flyktingar ska fördelas mellan EU-länderna.
– Mot bakgrunden mot det är det helt avgörande i vilket land du hamnar i. Det gäller att ha tur. Det är inte bara rättsosäkert utan oanständigt.
Juristen Madeleine Seudlitz Teglets på Amnesty säger att deras organisation håller på att byta fot. Tidigare har de varit för ett gemensamt asylsystem inom EU men att de nu är mera tveksamma.
– I dag har vi har inte ett utan 28 olika system och vi kan inte se att detta förslag leder till någon förändring, säger hon och riktar en uppmaning till EU om att ta bort systemet med ”säkra länder” som ska ta emot asylsökande utanför EU:s gränser.
Röda Korsets migrationsexpert Alexsandra Segenstedt säger att de också varit för en EU-harmonisering men nu allt mer börjat vackla.
– Vi tror på en harmonisering men en harmonisering får inte vara ett mål i sig. Nu är 65 miljoner på flykt, säger hon och tillägger att EU borde ta ett större ansvar men de förslag som lagts går i motsatt riktning.
Per-Arne Andersson på Sveriges kommuner och landsting, SKL, kom med en uppmaning till EU om att tänka på att flyktingmottagande kräver större satsningar på kommuner och landsting. Han var också kritisk till att Sverige infört tillfälliga uppehållstillstånd – istället för permanent – eftersom de försvårar integrationen i samhället.
Flyktingmottagande såg han som ett välkommet tillskott på arbetsmarknaden.
– Sverige behöver drygt 500 000 välfärdsarbetare fram till 2023. De asylsökande kan bli väldigt viktiga, säger han.
Cecilia Wikström säger till kritikerna att det asylsystem som nu håller att byggas inte bara ska lösa dagens situation utan hålla under lång tid.
Hon gav också kritikerna rätt om att det finns många brister och det inte borde vara som det varit att ”unga och gamla gått längs banvallarna i dagens Europa”. Cecilia Wikström säger att det inte går att lagstifta fram solidaritet men genom att få rättsakter på plats är det möjligt att ändå skapa en solidaritet och en god cirkel för flyktingmottagande.
– Det här är dock lika enkelt som att vända en finlandsfärja i Värtahamnen, man får riva en och en annan kaj men det är samtidigt den viktigaste politiska gärning jag stått inför.
EUs asylpolitik
• Målet EU:s asylpolitik är harmonisera flyktingmottagandet genom att bilda ett gemensamt asylsystem så att asylsökande från länder utanför EU ska kunna erbjudas skydd. Politiken utgår ifrån Genèvekonventionen från 1951 och dess protokoll från 1967.
• Asylpolitiken rättsliga grund utgår från artiklarna 67.2 och 78 i fördraget om EU:s funktionssätt samt artikel 18 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna.
• Sedan Amsterdamfördraget 1999 har EU:s institutioner befogenheter att utarbeta lagstiftning inom asylområdet.
• I Nicefördraget från 2001 föreskrevs hur medlemsstaterna ska agera.
• Lissabonfördraget gjorde asylpolitiken till en gemensam politik som bland annat innebär införandet av enhetlig asylstatus, ett gemensamt system för tillfälligt skydd, normer för mottagandevillkoren och kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en ansökan om asyl.
Källa: EU