Varför sniffar Donald Trump? Jag vet inte om ni sett det men under tv-debatterna mellan honom och Hillary Clinton drog Donald Trump in oerhörda mängder luft genom näsan. Det var ett ljudligt sniffande.
När något sådant inträffar stannar världen upp. Nätet bombas med egna analyser och roliga videos. I dessa situationer är det tur att vi har forskningen att vända oss till.
Lisa Flower, doktorand på sociologen på Lunds universitet, till exempel. Hon är något av en auktoritet inom sniffandet. Hon har forskat om juriststudenters olika strategier för att hantera sina känslor i sitt yrkesutövande. Sniffandet är, enligt henne, en sorts markör. Man sniffar då man går från ett ämne som berör en personligen till ett annat ämne där man har ”professionella” åsikter.
I fallet Trump konstaterar Lisa Flower att den amerikanska presidentkandidaten sniffar ovanligt mycket då han talar om Mexiko och mexikansk invandring. Tydligen är dessa frågor personligt laddade för honom.
Snifforskning låter kanske tramsig men den säger något om krocken mellan det professionella och det personliga som är viktigt och intressant. Intressant är också att så många tycker att allt som Donald Trump gör är så intressant att man måste skriva om det.
Säger han något hårt i en amerikansk debatt hamnar hans ord högst upp på svenska nyhetssajter. Vår egen lilla svenska partiledardebatt hamnar däremot långt, långt ner på sidorna. Sniffar han funderar en hel värld över hans inandning.
Någon har liknat Trump vid ett demokratiskt klimathot. En företeelse vi borde ha gjort något åt men nu nästan är för sen att hantera. I tanken ligger att världen har blivit svart eller vit utan gråskalorna där emellan.
Den som med en trettio sekunders film kan förklara varför krig uppstår får mest genomslag. Den demokratiska jordmånen förändras.
Nyligen gjordes en studie om hur studenterna på Campus Helsingborg såg på auktoriteter efter terrordåd. Studien visade att terrorattacker, som den i Paris förra året, ledde till att studenterna blev mer benägna att acceptera ett auktoritärt styre.
Rädsla och katastrofer är bra grogrund. Det är nog det som Trump – och många europeiska nationalistpartier – har fått vittring på.
