Arbetares läskrav utreds

Frågan om ”enkla jobb” är på tapeten. Men jobb som inte kräver läs-, skriv- och siffervana är få. Ett nytt projekt undersöker situationen för dyslektiker med arbetaryrken.

Arbetaryrken innehåller allt mer av att skriva journal, läsa av siffror och rapportera i krångliga datasystem. Att köra lastbil handlar inte bara om att hantera fordonet, vid avlastning kan det vara frågan om att knappa in en mängd data.

Men exakt vilka krav på läsning, skrivning och sifferhantering krävs i olika yrken? Det ska Dyslexiförbundet FMLS ta reda på tillsammans med IF Metall, Transport och Kommunal. Pengarna kommer från Allmänna arvsfonden och projektet, som startade i september, pågår i tre år.

Under konferensen Boken på arbetsplatsen utbyter projektledare och Dyslexiförbundets ordförande Bengt-Erik Johansson idéer med deltagarna.

– Hur många av er har dyslexi och vill säga det? frågar han och en handfull räcker upp handen. Ytterligare någon när det uttalas att den inte behöver vara diagnostiserad.

– Dyslektiker kan i princip jobba i vilket yrke som helst, om det finns stöd.

Projektet ska bland annat leda till kortare filmer om olika yrken. Hur har andra dyslektiker löst olika uppgifter? Vilka hjälpmedel kan användas för att läsa korta instruktioner?

Bengt-Erik Johansson exemplifierar med hur det kan se ut i en hantverkares bil. För verktygen och materialet finns färdiga lösningar med fack och lådor. Men för pappersarbetet?

– Där finns ingen struktur, det kan ligga order i fönstret, i plastkassar.

Där behövs stöd, inte minst för dem med läs-, skriv- och siffersvårigheter, säger han.

– Skamkänslan börjar bli mindre och mindre, svarar Bengt-Erik Johansson.

Enligt undersökningar har elever med dyslexi inte sämre självförtroende än andra. Så skolan är på rätt väg, men i arbetslivet har inte mycket hänt.

Vad kan då arbetsplatsbiblioteken bidra med, förutom att förmedla kontakter till dyslexiförbundet och projektet?

Avdramatisera frågan om dyslexi, liksom hålla med lättlästa böcker och tipsa om ljudböcker, är några förslag, för att alla ska kunna få en ingång till läsupplevelser. Eller, funderar en av deltagarna:

– Kanske kan poesi vara ett sätt att närma sig språket?