De är diktaturens slavar i utlandet
Regimen i Nordkorea tjänar miljarder på att skicka slavarbetare utomlands. EU-länder som Polen, Tjeckien och Nederländerna har blivit en viktig inkomstkälla för landets högsta ledare.
Någonstans utanför den polska staden Gdansk intervjuar nyhetskanalen Vice två nordkoreanska arbetare.
– Jag får inte ut några pengar eftersom vi kan tappa dem. Företaget tar därför hand om våra pengar, berättar en av dem.
Nordkoreanerna talar ogärna om sin lön. Intervjun måste gå snabbt. Arbetarna har beordrats att inte tala med utomstående, de har inte rätt till en egen mobil och riskerar att straffas hårt om de bryter mot reglerna.
FN:s och EU:s sanktioner mot kommunistdiktaturen har drabbat Nordkorea hårt. För att få in utländsk valuta har regimen byggt upp ett system för export av arbetskraft.
Enligt en FN-rapport från förra året skickar landet arbetare till ett fyrtiotal länder runt om i världen. Polen, Tjeckien, Nederländerna och Malta är några av EU-länderna som tar emot arbetskraft från Nordkorea. Andra länder dit arbetare skickas är Kina, Qatar och Ryssland. Oftast handlar det om byggjobbare.
Ingen vet egentligen hur många de är.
Omkring 50 000, är en bedömning som FN:s speciella rapportör för Nordkorea gjorde förra året. FN bedömer också att Kim Jong-uns regim tjänar mellan tio och tjugo miljarder kronor per år på arbetskraftsystemet.
Men alla siffror är osäkra. Uppgifter om Nordkoreas ekonomi är knapphändiga och det finns starka intressen att dölja den verkliga omfattningen.
– Vi tror att det är betydligt fler än vad FN uppger, säger Remco Breuker på Lieden Asian Centre i Nederländerna till Arbetet Global.
I somras la forskningsinstitutet som samarbetar med universitet i Lieden fram en studie om hur nordkoreansk arbetskraft utnyttjas i framförallt Polen.
Polen uppges vara ett viktigt land för regimens inkomster. Löne-läget är betydligt högre i EU-länder som Polen än i exempelvis Kina och Qatar. Staten kan därmed ta en större del av de utsända arbetarnas löner.
Omkring åttahundra nord-korean-ska arbetare tros befinna sig i landet just nu, uppger Reuters. Men polska myndigheter säger själva att siffrorna är otillförlitliga, nordkoreanska arbetare kan ha klassificerats som sydkoreaner.
Det finns också flera fall där arbetare skickats utomlands utan tillstånd, vilket innebär att de inte syns i statistiken.
Systemet med att slussa billig nordkoreansk arbetskraft till Polen har funnits i många år. Det har dock uppmärksammats allt mer sedan myndigheterna utrett en dödsolycka.
Den 29 augusti omkom en svetsare på varvet i Gdansk efter att hans overall fattat eld.
Myndigheterna kunde snabbt konstatera att svetsaren hade en billig overall i lättantändligt syntetmaterial, i stället för dyrare skyddskläder som han skulle ha enligt polska arbetsmiljöregler.
Myndigheternas granskning kom att leda till att flera pusselbitar kunde läggas om hur det går till då nordkoreanska arbetare skickas utomlands.
I Gdansk anlitade det polska bolaget Armex ett nordkoreanskt företag – Rungrado – för att förse varven i staden med billig arbetskraft.
Rungrado ägs av en tidigare hög officer i den nordkoreanska armén men som det mesta av företagandet i landet hamnar vinsterna till största delen i statens fickor.
Rungrado hyr också ut arbetare till det polska byggföretag Atal som specialiserat sig på att bygga lyx-lägen-heter.
Det nordkoreanska bemanningsbolaget inkomster varierar beroende på vilka uppdrag de utför, men endast en liten del av ersättningen går till arbetarnas löner.
– Arbetarna får en lön kring 1 500 kronor i månaden. Resten tar staten hand om, säger Remco Breuker.
Enligt rapporten från Lieden Asian Centre jobbar de cirka tolv timmar om dagen, sex dagar i veckan, deras pass beslagtas och de hålls mer eller mindre inlåsta under den tid de inte arbetar.
Rapporten från Lieden Asian Centre visar också att EU-bidrag har gått till flera bolag som anlitat nordkoreansk arbetskraft. För företagen har billiga arbetskraft ökat vinsterna.
Systemet med nordkoreansk arbetskraft har dock länge varit känt men nu håller en förändring på att ske. Det har inget med mänskliga rättigheter att göra utan ör snarare en storpolitisk utveckling i Asien.
Den senaste tiden har Nordkorea genomfört provskjutningar med ballistiska missiler och gjort provsprängningar av kärnvapen. Det säkerhetspolitiska läget i Asien har förvärrats. USA och flera andra stater sätter därför press på regimen i Nordkorea.
Eftersom landet inte har många internationella relationer, som handel, så inriktar sig USA på att strypa inkomsterna från den utstationerade arbetskraften.
Nyligen deklarerade både Polen och Malta att de inte längre ska ge visum till nordkoreansk arbetskraft. Beskedet kom nästan samtidigt som Angola deklarerade att de inte längre ska köpa militär material från landet.