Från pusseldeckarens guldålder

H.-K. Rönblom var ett stort namn under den svenska (pussel)deckarens guldålder, 1950- och 60-talen. Förlaget Modernista inleder nu en återutgivning av Rönbloms detektivromaner – med Död bland de döda (1954) och Höstvind & djupa vatten (1955) som de första.

Den förra var hans deckardebut; den senare tilldelades Sherlockpriset som årets bästa deckarutgivning.

Död bland de döda är en gammaldags deckare, vilket den måste ha varit redan vid första utgivningen och det var nog meningen. Rönbloms huvudperson, läroverksläraren Paul Kennet med titeln doktor, påminner om Lord Peter Wimsey hos Dorothy L. Sayers och placeras i en Agatha Christie-miljö: ett lantligt pensionat med överste, prästfamilj, målarinna och så vidare.

Knappast en skildring av det svenska 50-talet utan Rönblom skrev liksom inuti äldre detektivromaner. En väl utförd pastisch – men läsvärd idag? Jo, om en är intresserad av kriminalgenrens historia.

I Höstvind & djupa vatten börjar Rönblom porträttera svensk landsbygd på allvar och här träder 50-talet fram. Kennet är lärare i småstaden Sundhamn. En cyklist kör ihjäl sig efter att någon spänt en ståltråd över vägen. Pojkstreck? Mord?

Genom nykterhetsföreningen Höstvind skildras 50-talets svenska samhälle, uppifrån och ner. Här skriver Rönblom före sin tid: rappa, snabba repliker. För att sen övergå till en klurig pusseldeckare med noga utplacerade knutar på tråden.

Han kan också – plötsligt! – foga in en ironisk formulering à la Åke Holmberg (tänk Ture Sventon). Höstvind & djupa vatten har förblivit en svensk deckarklassiker.

Bengt Eriksson