Digitala företag utmanar facket
Hur mycket skulle du betala för att gå på en främlings toalett? Det finns vissa saker man inte kan låta bli att fundera över. Som vad som egentligen händer med delningsekonomins baksida –Airpnp.
Appen och affärsidén lanserades 2014 i New Orleans och gör det möjligt för privatpersoner att hyra ut sin toalett till kissnödiga främlingar.
Själv hittar jag inte fram till någon svensk version men Maria Eriksson i Uppsala, som gjort delningsekonomin till en livsstil, hyr enligt UNT och flera andra tidningar ut sitt dass för en euro. När man väl är hemma hos henne kan man passa på att boka in en middag via en annan app och hyra hennes cyklar med en tredje.
Tanken på att hyra ut sin toa känns bisarr.
Samtidigt är det omöjligt att veta vad som flippar eller floppar innan man testat. Det enda vi vet är att delningsekonomin ständigt krafsar på dörren till vårt allra intimaste. I dag är det helt accepterat att transporteras i någon annans bil – Uber – till en främling som hyr ut sitt hem – Airbnb.
Grundläggande förhållanden på arbetsmarknaden ändras när någon kan knåpa ihop ett program som gör hela avdelningar med administratörer och hotellbokare arbetslösa.
Amazon Mechanical Turk heter en nätplattform där du för några dollar kan få en amatör – eller ett proffs – att åta sig att knacka ihop ett program till dig. Blir du inte nöjd – strunta i att betala. Som beställare har du rätt till det.
Man kan lugnt säga att här finns fackliga utmaningar.
Och frågan om hur man ska hantera denna nya typ av ekonomi sysselsätter flera förbund – IG Metall i Tyskland och Transport och Unionen i Sverige till exempel. Hur ska facken kunna organisera alla som anställs via nätplattformar? Hur ska anställda kunna prata ihop sig om löner och villkor då allt fler tjänster säljs i intima hemmiljöer?
Vem ska man förhandla med då det är en algoritm som fördelar jobben? Ännu finns inga bra svar, men det behöver inte betyda att arbetstagare står helt maktlösa.
I augusti strejkade matleverantörerna på den brittiska firman Deliveroo. De var missnöjda med att företaget plötsligt ändrade sitt ersättningssystem. Men de anställda bokades över nätet och det saknades både strejkkassa och traditionell facklig organisering.
Lösningen blev att ”crowdfounda” ihop en strejkkassa. De använde nätet för att få in donationer och kunde därför gå ut i konflikt mot arbetsgivarna. Onekligen ett bräckligt försvar, men delningsekonomin har både sina fram- och baksidor.
