Både på den statliga och privata sidan har arbetsgivare och fackförbund i samarbete med Arbetsförmedlingen enats om ett snabbspår in på arbetsmarknaden för nyanlända djursjukskötare.

I Sverige är det stor efterfrågan på just den här yrkesgruppen. Enligt Jordbruksverkets prognos behövs i nuläget omkring 2 600 djursjukskötare medan utbudet endast ligger på 1 700 legitimerade skötare. Många djursjukskötare kommer också gå i pension de närmaste åren.

Snabbspåret innebär att nyanlända djursjukskötare och veterinärer får gå en uppdragsutbildning på 26 veckor. Här ingår introduktionskurser om bland annat svensk antibiotikapolicy, lagstiftning och fodervetenskap.

Sedan följer en praktik på sex månader med bedömning av yrkeskompetens. Under tiden får deltagarna etableringsersättning.

Varje år ansöker cirka 70 veterinärer från tredje land om legitimation hos Jordbruksverket. Men finansieringen räcker inte till för att alla ska kunna gå tilläggsutbildningen för utländska veterinärer vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Bara sju av de 70 får chansen.

Enligt parterna kan de veterinärer som inte får utbildning erbjudas snabbspåret för att omskola sig till djurskötare. De som har studerat djursjukvård på högskola i minst tre år kan också gå snabbspåret.

För privat sektor har överenskommelsen gjorts mellan Kommunal, Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet och Veterinärförbundet. Arbetsgivarverket, Saco-S, OFR/S,P,O och Seko står bakom det statliga snabbspåret.