Det är inte årets bästa konsert. Susanne Sundførs Popagandaspelning börjar faktiskt kännas lite stel och långsam  – jag som just sett om filmen Kiki är extra kräsen, har minnesbilder på näthinnan av folk som gör sin grej med glädje och livsnödvändighet. Men så kommer det, några toner av hennes ”Delirious” och gåshudsattacken sköljer över mig. Det är tydligen signalsubstansen dopamin som frigörs i hjärnan. Bara att kapitulera.

I sommar valde kroppen tre låtar. Den här, Amanda Bergmans ”Falcon” på Way out west och så ”Instant repeater ’99” – förmodligen för att Ebbot och hans nya band The Indigo Children hittat till en bakgård i min hemstad Hedemora och spelade så där galet och vackert bara för oss, några hundra åhörare.

Men säker är jag inte, det handlar som sagt om frigörelse i hjärnan.

Tips: Kristianstad Bokfestival drog igång under torsdag.