Vart fjärde jobb är ”enkelt”

De ”enkla jobben” utgör en avsevärt större del av den svenska arbetsmarknaden än vad som framkommer i debatten. Mer än vart fjärde jobb kräver enbart grundskoleutbildning. 

Ropen på fler så kallade ”enkla jobb” har duggat tätt under våren och sommaren. Expertmyndigheter, partier och arbetsgivarföreträdare har stått på rad för att efterlysa fler arbetstillfällen som inte kräver någon särskild utbildning. Det hävdas att bara var tjugonde jobb på den svenska arbetsmarknaden är av det slaget. Men annan statistik ger en helt annan bild.

Påståendet att de ”enkla jobben” bara står för fem procent av sysselsättningen i Sverige bygger på yrkesklassificeringsstatistik från den europeiska statistikmyndigheten Eurostat.

I deras indelning finns en lägsta kategori under namnet ”elementary occupations”, som Statistiska Centralbyrån översätter till ”yrken med inga eller låga formella utbildningskrav”. I denna kolumn landar vart tjugonde blågult jobb.

– Att bara räkna extremkategorin ”elementary occupations” innebär en underskattning av andelen enkla jobb i landet. En rimlig definition är arbeten som inte kräver någon gymnasieutbildning. Då finner vi att det handlar om drygt en fjärdedel av jobben i Sverige, säger Michael Tåhlin, på institutet för social forskning vid Stockholms Universitet.

Den siffran bygger på uppgifter från den svenska Levnadsnivåundersökningen, en omfattande regelbunden undersökning där ett stort urval av personer får svara på frågor om utbildningskraven på sina jobb.

– Andelen jobb som bara kräver grundskoleutbildning är betydligt högre än andelen personer som bara har en sådan utbildning. Så det finns fler enkla jobb än det finns lågutbildade personer, säger Michael Tåhlin.

Även LO-ekonomen Thomas Carlén hävdar att Eurostatstatistiken underskattar de ”enkla jobbens” omfattning.

– Tyvärr är det den enda internationella statistik som finns. Men tittar man närmare på den så uppkommer en massa frågetecken. Det går att hitta många jobb som inte kräver någon särskild utbildning för att kunna utföras även i de högre kategorierna, säger han.

En annan felkälla är att ett och samma yrke kan ha olika utbildningskrav i olika länder. LO-ekonomen betonar att underskattningsfelet gäller för alla länder, men att det kan vara olika stort i olika länder. Enligt honom innebär det att det är svårt att veta hur bristerna i statistiken påverkar rangordningen mellan länderna. En organisation som använder Eurostatstatistiken är Svenskt Näringsliv, där Jonas Frycklund är tillförordnad chefekonom.

– Den ger en bra jämförelse mellan länderna, eftersom det är samma typ av yrken som ingår i de olika kategorierna. Sedan är vi öppna för en diskussion om att även andra jobb kan ses som enkla, säger han.

Enligt honom är det framförallt arbetstillfällen inom detaljhandeln som det då kan handla om, för dessa räknas i den internationella statistiken till yrken som kräver gymnasieutbildning.

– Men det vi ser är att både med det snävare måttet i Eurostatstatistiken och i detaljhandeln som helhet, så har Sverige en lägre andel sysselsatta än EU-genomsnittet, säger Jonas Frycklund.

Chefekonomen anser att resultaten från Levnadsnivåundersökningen inte är relevanta.

– I den tillfrågas personer om sin utbildning och kvalifikationskraven för jobbet som de har. Många kan säga att de är överkvalificerade, men det behöver de nödvändigtvis inte vara utifrån kraven som faktiskt gäller på arbetsmarknaden, säger Jonas Frycklund.

Frågetecknen kring statistiken på området gör det svårt att svara på hur Sverige står sig internationellt, men ett alternativt sätt är jämförel-ser av de personliga tjänsternas del av ekonomin.

För när förespråkare av fler ”enkla jobb” exemplifierar brukar det handla om städning, restaurangarbete, hemhjälp, samt omsorg om barn och äldre.

När den numera nedlagda statliga myndigheten ITPS undersökte saken fann den att USA och Sverige är länderna med mest personliga tjänster, medan sektorns andel i kontinental-Europa är lägre.

– Efterfrågan kan också komma via den privata marknaden, som i USA. Men då krävs stora löneskillnader, för en högavlönad person måste ha så pass mycket högre inkomst än städerskan eller barnpassaren att det faktiskt lönar sig att gå och jobba, säger Sandro Scocco, tidigare chefsekonom på ITPS, numera chefsekonom på Arena Idé.

Enligt honom är det andra alternativet att tjänster som barn- och äldreomsorg kraftigt subventioneras av det offentliga, på det sätt som vi gör i Sverige.

– I kontinental-Europa är varken löneskillnaderna eller subventionerna tillräckligt stora för att det ska uppstå bred efterfrågan på personliga tjänster, fortsätter han.

Han är kritisk till hur statistik används i den pågående debatten om ”enkla jobb”.

– Om Eurostatjämförelsen breddas bortom industrivärlden skulle vi finna att de fattigaste länderna är världsbäst, för de har högst andel jobb i bottenkategorin. Likaså hade Sverige år 1920 fantastiskt mycket fler sådana jobb än i dag, men det är inte så många som vill tillbaka dit, säger han.

Anders Eld