Tretton månader räcker inte för att få jobb

Ohållbart. Det är Arbetsförmedlingens syn på de tillfälliga uppehålls­tillstånden om 13 månader. Att bara få ett beslut om en etableringsplan på Arbetsförmedlingen tar i snitt fem av månaderna. 

Outtröttliga har de sedan den tredje augusti stått på Mynttorget i Stockholm – ett stenkast från makten i riksdags- och regeringsbyggnaderna som omger torget. Och det är regeringen, vars ministrar sitter häromkring och filar på kostnader för asylsökande inför budgetförhandlingarna på Harpsund nästa vecka, som är i fokus för protesterna.

Särskilt upprörda är de demonstrerande över datumet den 24 november. Det var då regeringen gick ut med att uppehållstillstånd inte längre skulle vara permanenta.

Och därmed ändrades spelplanen, även för dem som kommit hit före det datumet.

– Det var ingen som berättade att man skulle ändra lagen när jag kom för tio månader sedan. Jag, och alla andra här, känner oss lurade, säger Mohammad Haliema som tagit sig hit från ett asylboende i Örebro.

Han talar svenska obehindrat och har praktiserat som lärare i engelska i sex månader. Han kommer från Syrien, och liksom i stort sett alla som flyr ett krig räknas han inte som flykting, utan som skyddsbehövande. Den gruppen utgör majoriteten av dem som får uppehållstillstånd. Och tillståndet att stanna i landet gäller alltså numera i 13 månader.

Den som vill få hit anhöriga eller ha chans att få stanna permanent måste skaffa ett riktigt jobb under de månaderna. Men att bara ta det första steget, att få beslut om en etableringsplan på Arbetsförmedlingen tar i snitt cirka fem månader för den som inte skaffat ett eget boende i en kommun – och det gäller  en majoritet av de nyanlända.

Det innebär att en stor grupp bara kommer att ha sju månader på sig att ta sig in på arbetsmarknaden. Beslutet om en etableringsplan är också förutsättningen för att få etableringsersättningen som ligger på max 308 kronor om dagen, fem dagar i veckan.

– Vi vill inget annat än att jobba, men vi behöver åtminstone hinna lära oss språket. Vi behöver mer tid än 13 månader, säger Mohammad Haliema.

Även Arbetsförmedlingen har svårt att se hur det ska gå till. I den prognos man skickade in till regeringen i augusti kallar man situationen för skyddsbehövande ”ohållbar”. En etableringsplan sträcker sig normalt över två års tid.

– Vi riskerar att få mer administration till redan ansträngda arbetsförmedlare. Det gagnar inte heller sannolikheten att nyanlända etableras på arbetsmarknaden, säger Johan Nylander, verksamhetssamordnare på Arbetsförmedlingen.

Anslagen från staten till myndigheten minskar också i takt med att antalet nyanlända ökar. På fem år har det mer än halverats. 2011 fick Arbetsförmedlingen 56 000 kronor per inskriven och år. I år ligger anslaget på 21 000 kronor. Pengar som bland annat ska gå till arbetsförmedlare.

– Tabellen visar tydligt vilka förutsättningar vi jobbar utifrån. Vi vill att våra förmedlare ska jobba med kärnuppdraget, att få människor närmare arbetsmarknaden. Det är därför vi arbetar med att få bort onödig administration, säger Johan Nylander.

Han lägger till att myndigheten jobbar på en juridisk lösning för att anpassa längre etableringsplaner till de kortare uppehållstillstånden.

Hur viktig är en etableringsplan?
– Den är en förutsättning för att få ta del av hela Arbetsförmedlingens verktygslåda med insatser, som utbildningar eller praktik. Forskning och vår erfarenhet visar att en lyckad integration kräver att den kommer igång så fort som möjligt.

Rasha Daoud är en av samordnarna till demonstrationen på Mynttorget. Hon har tagit tjänstledigt från jobbet som studievägledare för nyanlända för att vara på plats. Hon har jobbat med nyanlända sedan 1992; på flyktinganläggning, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Hon ser risker med att människor blir så beroende av ett jobb för att få stanna permanent.

– Det kommer att öka utnyttjandet av nyanlända. De kommer att gå med på vilka jobb som helst samtidigt som de inte kan vårt system alls.

Rasha Daoud har också själv erfarenheten av att som 16-åring ha flytt.

– Jag vet hur osäker och samtidigt ivrig man är för att visa sig duglig. Det kommer att bli väldigt tufft psykiskt. Få kommer att orka försöka etablera sig om man vet att uppehållstillståndet är tillfälligt.

Mohammad Haliema kan inte föreställa sig tiden efter ett besked från Migrationsverket.

– Jag kan inte tänka så. Jag bara väntar, men jag vet inte på vad. Ska jag åka tillbaka till Syrien? Jag har inga svar. Det finns så många frågor, men inga svar.

Fotnot: Regeringen möts på Harpsund på 24-28 augusti för sin årliga budgetöverläggning.

FAKTA/Olika rätt att stanna

Enligt Arbetsförmedlingens senaste statistik finns många högutbildade bland de nyanlända, men närmare hälften av de 48 000 som redan är inne i etableringssystemet saknar gymnasieutbildning. Deltagare i etableringsuppdraget kommer att öka rejält 2016-2017. Men sjunka åren efter eftersom färre kan söka asyl här.

Asylsökande (antal beviljade uppehållstillstånd fram till och med augusti i år):

• 1 900 kvotflyktingar: Regeringen bestämmer från år till år hur stor kvoten ska vara, och det handlar om människor som FN:s flyktingorgan UNHCR anser vara i behov av skydd. Senaste åren har Sverige tagit emot 1 900 kvotflyktingar, men ska på sikt öka antalet till 5 000. Får stanna. 

• 7 861 flyktingar: Personer som enligt FN:s flyktingkonvention är förföljda av myndigheter i hemlandet på grund av ras, nationalitet, religiös/politisk upp-fattning, kön, sexuell läggning eller tillhör viss samhällsgrupp. Kan få stanna i tre år. 

• 17 390 skyddsbehövande: Människor som enligt EU:s regler riskerar dödsstraff, tortyr eller ta skada på grund av krig. Kan få stanna i 13 månader, kan få förlängt i två år om behovet av skydd kvarstår.