Senare pension påverkar inte hälsan
Vi mår inte sämre av att gå i pension senare. Det är slutsatsen i en forskningsrapport från IFAU som studerat kvinnor anställda i vård och omsorg.
Forskaren Johannes Hagen vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har studerat vad som hände när pensionsåldern för kommun- och landstingsanställda ändrades år 2000. Tidigare kunde de anställda gå med full pension vid 63 års ålder, men den möjligheten försvann i det nya avtalet. Det ledde till att den genomsnittliga pensionsåldern steg med 4,5 månader.
Johannes Hagen konstaterar i sin rapport att man kan vänta sig bättre hälsa för den som skjuter upp pensioneringen – om arbetet är det som håller en fysiskt och mentalt aktiv. Men man kan också tänka sig att effekten blir sämre hälsa – om arbetet är fysiskt tungt och sliter ut en, eller om pensioneringen leder till att man får tid och ork att ta hand om sin hälsa, till exempel genom att börja motionera.
Naturligtvis finns det ett samband åt motsatt håll: den som är frisk och stark kan välja att jobba längre än den som redan har dålig hälsa. Men Johannes Hagen har sett till att den effekten inte påverkar undersökningen.
Resultatet av undersökningen är att den höjda pensionsåldern inte påverkade kvinnornas hälsa alls – varken om man tittar på hur ofta de var inlagda på sjukhus, hur mycket läkemedel de fick utskrivna, eller hur många som avled innan de fyllde 70.
Studien omfattar kommun- och landstingsanställda födda 1935–42 som arbetade med vård och omsorg, kök och restaurang, som barnmorskor, sjuksköterskor, städpersonal, frisörer eller sjukgymnaster. Eftersom männen i dessa yrkesgrupper var så få undantogs de och studien gäller alltså bara kvinnor.
