Omplacering eller omreglering?
Att anställda får gå ner i tid mot deras vilja, är det en omplacering eller en omreglering? Där har arbetsgivare och fack vitt skilda åsikter eftersom ordvalet avgör det skydd som anställda får. I höst ska Arbetsdomstolen bringa klarhet.
LÄS OCKSÅ Timmarna räcker inte till för schysta löner
Att anställda får lägre sysselsättningsgrad, till exempel gå ner från heltid till färre timmar, kallar facken för hyvling. Ett begrepp som arbetsgivarna inte vill kännas vid.
– Vi kallar det inte för hyvling och det är inget stort problem. Men ju mer ni pratar om det, ju mer blåser ni upp det och ju större blir det. Men ingen tycker det här är bra, arbetsgivaren är också drabbad och enskilda kommer i kläm, sa Mattias Dahl, vd för Transportföretagen och som fram till nyligen var förhandlingschef på Svensk Handel, under ett seminarium som LO-TCO Rättsskydd ordnade i ämnet på Almedalsveckan.
Linda Palmetzhofer, Handels förste vice ordförande, hänvisade till en undersökning bland förbundets skyddsombud där tolv procent svarar att de varit med om ”hyvling”.
Även Dan Holke, LO-TCO Rättsskydds chefsjurist, sa att juristerna de senaste åren fått in allt fler fall om anställda som tvingas gå ner i tid. Han nämnde bland annat Arbetets artikel om att endast 15 av de 130 anställda på Ica Maxi i Visby har heltidsjobb.
– Arbetsgivare organiserar om för att öka flexibiliteten. Vilket är provocerande när vi har förhandlat fram generösa flexibla lösningar i våra kollektivavtal. Butiker kan schemalägga en heltidare på 30 timmar en vecka och 48 timmar nästa vecka. Då är det trist att förhandsvalet är att dra ner tid för samtliga. Det är aldrig okej att en medlem som jobbat i 35 år från en dag till en annan får gå ner till 25 timmar, anser Linda Palemtzhofer.
Det är främst i kvinnodominerande branscher de här sker. Men enligt Olov Östensson, jurist på LO-TCO Rättsskydd, kan de enskilda fallen framför allt röra sig om åldersdiskriminering.
– Det är inte alla som hyvlas utan den som jobbat i 40 år får sänkt arbetstid medan kolleger som jobbat i fem år får behålla 100 procent, säger han.
Olov Östensson driver fallet mot Coop i Örebro som ska upp till huvudförhandling i Arbetsdomstolen i höst. Det handlar om ett 30-tal anställda som ställdes inför valet att gå ner i tid eller gå med uppsägning. De gick med på att gå ner i tid, men protesterade med en skrivelse om att det skedde mot deras vilja.
Det som ska prövas är om det skett en omplacering, vilket innebär att arbetsgivaren inte behöver följa skyddsreglerna i las (lagen om anställningsskydd) gällande turordning och liknande. Eller om det snarare handlat om en omreglering av villkoren, vilket skulle innebära att de anställda skulle anses vara uppsagda och återanställda på färre timmar.
Då skulle arbetsgivaren behöva ta hänsyn till skyddsreglerna i las.
– Vinner arbetsgivaren kan man hyvla anställda som jobbat länge. Vinner arbetstagarna så vinner skyddsreglerna i las, säger Olov Östensson.
På LO-kongressen i juni i år gick deltagarna emot LO:s styrelse om att verka för en ändring av las, för att skyddsreglerna i las ska gälla när arbetsgivarna ändrar sysselsättningsgraden för anställda, läs om det här. I dag skyddar lagen anställning, men inte villkoren.