Hon sökte ekonomiskt bistånd hos socialtjänsten men de ansåg att hon först måste sälja sin bil. När jag intervjuade henne en tid senare sade hon uppgivet:
– Nu har jag fått sälja min bil, jag har fått sälja möbler, jag har sålt min moped och mycket annat.
Kvinnan hade jobbat i 23 år på samma arbetsplats. Tidigt hade hon blivit fackligt engagerad och allt eftersom hade hon ökat sitt fackliga åtagande.
Och nu kommer det riktigt sorgliga: Orsaken till att hennes liv höll på att slås i spillror var just detta fackliga engagemang. Först när hon blev arbetslös blev hon nämligen varse att det hon fått ut som kompensation för förlorad arbetsförtjänst för sitt fackliga arbete inte var a-kassegrundande.
Det har gått sju år sedan dess, men än i dag uppstår liknande situationer. På förra helgens LO-kongress togs därför med stor enighet beslutet att LO ska fortsätta driva på för att ändra i regelverket. ”Fortsätta”, ja, för samma beslut har tagits vid tidigare kongresser.
Det är i sanning skandalöst att vi i Sverige 2016 fortfarande har kvar ett regelverk som kan krossa människors liv endast på grund av att de engagerat sig fackligt.
Fackligt aktiva ska aldrig behöva riskera sin framtida ekonomi eller straffas ekonomiskt för sitt fackliga arbete.
