Seko kräver 3,2 procent för statsanställda
Sist i 2016 års avtalsrörelse kommer de statligt anställda. Seko kräver löneökningar på 3,2 procent, precis som övriga förbund inom 6F. Tjänstemännens fack vill ha minst 2,2 procent. Och Arbetsgivarverket vill inte se en enda siffra.
Seko tecknar avtal för sammanlagt 12 000 statligt anställda: civilanställda i försvaret, kriminalvårdare, civilanställda inom polismyndigheten och andra grupper. När Seko lämnade sina avtalskrav till Arbetsgivarverket under onsdagen, följde förbundet den plan som facken inom 6F gjorde upp redan i december 2015.
Det betyder krav på löneökningar med 3,2 procent, bättre anställningstrygghet och ökat skydd för de anställdas integritet.
Också de åtta fackförbunden för statligt anställda tjänstemännen, som samverkar inom Offentliganställdas förhandlingsråd (OFR) kräver siffersatta löneökningar. De ska vara lika stora som övriga fack har fått i årets avtalsrörelse, det vill säga 2,2 procent.
Arbetsgivarverkets motbud är sifferlösa avtal som löper tillsvidare, med en ömsesidig uppsägningstid på sex månader. Lönerna ska sättas genom lönesamtal mellan den anställde och dennes chef.
Arbetsgivarna vill inte att det ska finnas centralt fastställda tidpunkter för lönerevision. I stället ska de lokala parterna – fack och arbetsgivare på varje myndighet – komma överens om när det är dags att se över lönerna.
Och blir de inte överens, så ska arbetsgivaren bestämma tidpunkten för lönerevision.
– Det är det vanliga paketet från arbetsgivaren, säger Lars Johansson, förhandlingsansvarig vid Seko.
De statsanställda akademikerna har sedan flera år den sorts sifferlösa tillsvidareavtal som Arbetsgivarverket vill teckna även med arbetarna och tjänstemännen. För Seko är det otänkbart.
Men inte heller OFR kan tänka sig avtal utan siffror. Tjänstemännens avtal innebär visserligen att de lokala parterna kan ingå sifferlösa överenskommelser. Men blir parterna inte överens, så finns en siffra för löneökningarnas storlek i en bilaga som används vid oenighet.
– I praktiken har vi siffror och fastlagda avtalsperioder i alla våra lokala avtal, säger Åsa Erba-Stenhammar, förhandlingsledare för OFR /S, P, O.
-Våra fackligt förtroendevalda säger att det inte skulle fungera annars.
Arbetsmiljöfrågor är viktiga för OFR i årets avtalsrörelse.
– Den statliga sektorn har slimmats i många år, säger Åsa Erba-Stenhammar. Samtidigt är trycket stort på Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Våra medlemmar vid de här myndigheterna möter människor som ibland är desperata.
– Att de har bra förutsättningar att göra sitt jobb är ytterst en demokratifråga. Självklart är det en fråga om rätt bemanning, men också om ledarskap och organisation.
I OFR/S, P, O ingår åtta fackförbund inom den statliga sektorn: Fackförbundet ST, Polisförbundet, Officersförbundet, Lärarförbundet, Vårdförbundet, Försvarsförbundet, Tull-Kust och Ledarna. De företräder tillsammans 100 000 anställda.
Förhandlingarna om nya avtal inleds den 17 augusti.