Nytt avtal klart för 19 000 poliser

Lönerna för omkring 19 000 poliser höjs med nästan tre procent i ett nytt lokalt avtal. Men Polisförbundet saknar fortfarande individgarantier, och inför höstens centrala förhandling vässar facket vapnen.

Ett nytt avtal för 19 000 poliser ger löneökningar på i genomsnitt 2,99 procent – och markerar starten på en mer långsiktig uppvärdering av polisyrket. Men Polisförbundet ser risk för konflikt redan i höstens centrala förhandlingar.

Det avtal mellan Polisförbundet och Polismyndigheten som skrevs under på måndagen ingår inte i den stora centrala avtalsrörelse som har pågått våren 2016, utan avser det tredje och sista året i polisernas avtal från den föregående avtalsrörelsen. Det är med andra ord ett lokalt avtal som har förhandlats fram under fredsplikt. Det sträcker sig från den 1 oktober 2015 till 30 september 2016. När de nya lönerna betalas ut någon gång efter sommaren kommer poliserna alltså att få retroaktiv lön för en mycket lång period.

Uppgörelsen innebär för det första att de lägsta lönerna höjs. Men det handlar inte om minimilöner i vanlig mening –  sådana finns inte i polisernas centrala avtal. Uppgörelsen säger i stället att 90 procent av de berörda poliserna ska tjäna minst 25 000 kronor (men ett okänt antal poliser kommer fortfarande ha lägre lön än så).

Dessutom ska de poliser som den 1 oktober 2015 hade varit i tjänst sex år eller mer tjäna 28 000 kronor i månaden i genomsnitt. Men lönerna är individuella och Polisförbundet har inte fått gehör för sitt krav på individgarantier.

Sammantaget beräknas lönerna stiga med 2,9 procent, enligt Polisförbundet (Polistidningen anger siffran 2,99 procent). Då ingår särskilda lönesatsningar på poliserna i 14 utsatta områden.

För det andra markerar uppgörelsen starten på en mer långsiktig uppvärdering av polisyrket. Båda parter är bekymrade över att så många poliser söker sig bort från yrket.

Enligt Polisförbundets enkät har sju av tio funderat på att hitta annat arbete, och en av fyra har aktivt sökt andra jobb de senaste sex månaderna.

– Nu är vi och Polismyndigheten överens om att fler karriärvägar behöver skapas, säger Polisförbundets förhandlingschef Niklas Simson.

Exakt hur dessa ska se ut ska parterna analysera vidare. Men Polisförbundet betonar att det inte bara handlar om vertikala karriärstegar, utan än mer om karriärer ”i sidled”. Poliser byter till exempel från yttre till inre tjänst, eller från patrullerande polis till insatspolis.

– Vi måste bygga lönesystem som gör att också den sortens utveckling ger högre lön, säger Niklas Simson.

Parterna är också överens om att de pengar som frigörs genom rationaliseringar ska användas för att höja polisernas löner. Men det kommer inte att räcka, enligt facket.

– Därför måste regering och riksdag skjuta till mer pengar i höstens budgetproposition, säger Niklas Simson.

I höst inleds förhandlingarna mellan Arbetsgivarverket å ena sidan och Polisförbundet, ST med flera å den andra om ett nytt, centralt avtal. Den 22 juni ska parterna utväxla sina yrkanden inför de centrala förhandlingarna. Men Polisförbundet har redan talat om behovet av att förbereda sig för konflikt.

– Vi kräver individgarantier, så att alla poliser får högre lön, säger Niklas Simson. Och vi behöver minska löneskillnaderna. Men under rådande arbetsgivarpolitik inom staten ska alla löner sättas individuellt.

– Dessutom är statens centrala avtal mycket otidsenliga. De är anpassade för små myndigheter, men fungerar inte i de stora myndigheterna. Polisen är den största myndigheten, med 28 000 anställda.

Arbetet har inte kunnat få något besked om hur mycket poliser tjänar i genomsnitt. Polisen har nyligen gjorts om till en enda myndighet, men de stora löneskillnader som uppstod då varje länspolischef satte löner på egen hand kvarstår.