Så blir Sveriges energipolitik
Effektskatten på kärnkraften avvecklas och något stopp för att bygga ny kärnkraft blir det inte. Energiminister Ibrahim Baylan (S) kallade dagens uppgörelse ”en traditionellt svensk klassisk kompromiss”.
Besked om energifrågan skulle kommit redan före första juni. Men diskussionerna mellan regeringen och Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har dragit ut på tiden. På fredagseftermiddagen kom dock beskedet.
– Detta är en kompromiss som ger de långsiktiga förutsättningar som Sverige behöver. Det skapar den helhet som så väl industrin och hushållen behöver, förklarade Ibrahim Baylan.
Partierna har kommit överens om att sätta upp målet att svensk energi ska vara helt förnybar 2040. Däremot har Miljöpartiet inte lyckats driva igenom ett stopp ny kärnkraft. I uppgörelsen slås fast att tio nya reaktorer kan byggas.
– Det är som sagt en kompromiss. Det ska vara möjligt att bygga kärnkraft, sade Ibrahim Baylan men påpekade samtidigt att få i dagsläget tror att det kommer att vara lönsamt.
Den kritiserade effektskatten som bland andra IF Metall menar är ett hot mot kärnkraften och därmed indirekt slår mot svensk industri börjar avvecklas 2017 och ska vara helt borta 2019.
Moderaternas Lars Hjälmered kallade det vid pressträffen för en ”expressavveckling” av skatten. Hans bedömning är att det nu inte blir någon ”förtidspensionering” av svensk kärnkraft.
Diskussionen om hur uppgörelsen ska tolkas var emellertid igång omgående. Liberalernas partiledare Jan Björklund var inte nöjd över beskedet och kommenterade på Twitter det faktum att energin ska vara hundra procent förnybart 2040 med den ironiskt skrivna tweeten; ”kan inte bli tydligare. Kärnkraften ska bort. Grattis MP!”