"Havet har blivit mycket våldsammare"

Ett äldre par ser ut över havet i Bombay.

BOMBAY. Jordens värmerekord slås månad för månad, och vid polerna smälter istäcket allt snabbare. De närmaste 35 åren väntas uppemot 40 miljoner människor drabbas av höjda havsnivåer – enbart i Indien.

– Ser du där på andra sidan? Där fanns det en strand för några år sedan. Den är borta nu. Och vattnet kommer bara närmare. Vid högvatten nuddar det husen, säger fiskaren Vithal Tare och ser bistert ut över bukten där floden Mithi mynnar i havet.

Vi står på kajen i stadsdelen Mahim i Bombay. Runt oss höjer sig blänkande skyskrapor mellan slumstädernas vindlande plåttak, och en ny, enorm motorvägsbro sträcker sig ut över vattnet för att göra trafiken i tjugomiljonersstaden en smula mindre kaotisk.

Vithal Tare har bott här sedan barnsben. Han har sett Mahim förvandlas från en fiskeby till en del av Indiens ekonomiska drivhus. Samtidigt har Bombays befolkning femdubblats.

Megastaden är en spegling av utvecklingen globalt. I dag bor mer än hälften av världens befolkning i städer. År 2050 kommer andelen ha ökat till 66 procent.

Urbaniseringen har en hel del positiva sidor – fattigdomen minskar, kvinnor får färre barn – men leder nästan alltid till ökade utsläpp av växthusgaser.

– Vi påverkar redan vädret, det märks. Monsunen kommer inte i tid längre. Och havet har blivit mycket våldsammare, säger Vithal Tare medan vi går mot hans lilla hus.

Fiskaren Vithal Tare.

Fiskarfamiljerna här bor några meter från kustlinjen. Medan Vithals blinda syster rensar räkor på golvet i hans hus, berättar svärdottern Priyanka Tare, 22, att fångsten blir allt mindre och att de ibland drabbas av översvämningar.

Fiskarna brukar göra uppehåll under monsunen för att låta fiskbeståndet återhämta sig. Men de senaste åren har de våldsamma vågorna börjat svalla tidigare än förr, och fiskarna har tvingats förlänga uppehållet, med negativa följder för ekonomin.

– Min man är fiskare. Men det har blivit ett utsatt yrke. Så jag har börjat studera administration, säger Priyanka.

Svärfar Vithal nickar tankfullt under takfläkten. Han vet vad global uppvärmning är, förklarar han, och han har hört att stigande havsnivåer kan leda till att hela stadsdelen översvämmas på sikt. Men det mest akuta för honom är ändå fångsten – och hettan.

I norra delen av landet har temperaturen tagit sig över 50-gradersstrecket flera gånger de senaste veckorna. Torka har slagit mot jordbruket och minst 330 miljoner indier lider nu brist på vatten, något som leder till att ännu fler söker sig till städerna.

Fisket i Mahim-bukten har påverkats.

Globalt ser det inte mycket bättre ut. De senaste tolv månaderna har Jordens medeltemperatur slagit värmerekord efter värmerekord, med marginaler som chockat forskarna.

Delvis är det en följd av väderfenomenet ”El Niño”. Men en del klimatforskare varnar för att den globala uppvärmningen nu kan ha gått så långt att det blir omöjligt att nå det mål om +1,5 grader som sattes upp vid FN-toppmötet i Paris i december förra året.

En rapport från FN-organet UNEP pekar ut Indien som det land som är mest utsatt för höjda havsnivåer, när isen nu smälter snabbt vid polerna.

40 miljoner människor kommer att drabbas före 2050 – och mest utsatta är kuststäderna Bombay och Calcutta. Som så ofta är det de fattigaste som löper störst risker.

Mahim-bukten i Bombay.

Vägg i vägg med fiskarna bor arbetarfamiljer. De har byggt sina improviserade bostäder i trånga gränder längs vattnet, med avlopp som går direkt ut i havet.

Avfallet bränns öppet på stranden, som redan kantas av enorma mängder plast och sopor som sköljts upp av tidvattnet. Stora svarta korpar svärmar över oss på jakt efter något ätbart.

*

Girish Vinayak Raut.

– Vi kan inte fortsätta så här. Urbaniseringen måste stoppas, säger Girish Vinayak Raut och skakar frustrerat på huvudet.

Han är en av Bombays mest kända miljöaktivister, och trött på den indiska regeringens tal om hållbarhet.

– Alla dessa vackra ord – och samtidigt megaprojekt för att underlätta mer biltrafik och enorma satsningar på industrialisering. Det går bara inte ihop, säger han.

Tillsammans med fiskarna vid Mahim-bukten lyckades han för några år sedan stoppa regeringens planer på att täppa till flodutloppet helt – vilket kunde ha lett till värre översvämningar.

Men är ett stopp för urbaniseringen verkligen lösningen, som Girish Vinayak Raut tror? Hur skulle det ens gå till?

Jag tar en rikscha till kåkstaden Kurla i en annan del av Bombay. Tutorna runt oss ljuder konstant och trafiken är som en ormgrop. Indiens städer växer så det knakar, tillväxten i ekonomin var 7,5 procent förra året och landet väntas gå om Kina som världens folkrikaste år 2022 (i dag är Indiens befolkning 1,3 miljarder).

Om utvecklingsmodellen inte är hållbar i nuläget – står vårt enda hopp till bättre teknik? I Kurla möter jag 20-årige Harishchand Nishad. Han tror på teknikens kraft.

– Jag växte upp i en by i delstaten Uttar Pradesh, och som tonåring lade jag märke till att alla slängde sina gamla telefoner. De eldade upp dem eller begravde dem, med batterier och allt, säger han till mig i sitt lilla kyffe i en av kåkstadens slingrande gränder.

Harishchand Nishad utanför sitt hus.

Hemma i byn började han experimentera med att utvinna energi ur batterierna. Han förstod snart att de kunde användas till mycket.

– Så här till exempel, säger Harishchand och håller upp en liten pappkartong med led-lampor på.

Med ett knapptryck slås lamporna på. Ljuset är förvånansvärt starkt. Inuti finns ett gammalt mobilbatteri som laddats med en solpanel på taket. Samma återvunna energikälla ger liv åt en hemmabyggd fläkt.

Uppfinnaren har nu flyttat till Bombay och studerar teknisk fysik på universitet. På fritiden håller han föreläsningar för skolelever i fattiga områden, med stöd av en miljöorganisation som drivs av eldsjälen Prashant Shinde.

– Harishchand och våra andra klimatambassadörer visar barnen att det inte går att slänga allt. Att vi faktiskt kan och bör ta ansvar för vårt avfall och vår miljö. Det ändrar barnens sätt att tänka, och jag hoppas att det ska leda till förändring i framtiden, säger han.

TEXT: Erik de la Reguera
FOTO: Estrella de la Reguera

—

Se filmen om Harishchand Nishad: