Risk för överhettning?

Det går inte att ha mindre än 6,4 procents arbetslöshet utan att inflationen tar fart. Det är den samstämmiga bedömningen bland de offentliga ekonomiska instanserna. Men nationalekonomen Lennart Erixon ifrågasätter bilden.

Nyligen kom regeringens oberoende granskningsmyndighet, Finanspolitiska rådet, med rop på åtstramningar. Kravet baserades på bedömningen att det så kallade bnp-gapet har slutits i den svenska ekonomin. Därmed antas högre efterfrågan riskera leda till överhettning och att inflationen tar fart.

Staten bör bromsa i goda tider var rådets ståndpunkt. Men ekonomiprofessorn Lennart Erixon är kritisk.

– Alla beräkningar av resursutnyttjandet är teoriberoende och bygger på begreppet jämviktsarbetslöshet. Den beräknas i dag ligga strax under sju procent, ungefär där vi ligger idag. Det är anledningen till att det i vårpropositionen inte finns några hänvisningar till full sysselsättning, för ur denna synvinkel har vi ju redan det, säger Lennart Erixon.

Han hävdar att begrepp som bnp-gap och jämviktsarbetslöshet inte är fruktbara och att sju procents arbetslöshet är långt ifrån traditionella föreställningar om full sysselsättning. Enligt Lennart Erixon har potentialen i den svenska ekonomin hämmats av långa perioder med svag efterfrågan, ofta orsakad av stram ekonomisk politik. Det enda sättet att angripa det är en längre period med hög efterfrågan.

– Om vi i det rådande läget skulle stimulera efterfrågan skulle det innebära att det gick att hitta anställningar för folk som i dag står långt ifrån arbetsmarknaden. Det är en stor grupp, men anledningen till att de hamnat där är långa lågkonjunkturer. Dessa personer kommer bara att komma ifråga om det finns tillräckligt hög efterfrågan, säger han.

Enligt Lennart Erixon har det under hela efterkrigstiden aldrig funnits starkare skäl att bedriva en expansiv ekonomisk politik.

– Arbetslösheten är hög ur ett historiskt perspektiv, och restriktionerna på finanspolitiken som brukar finnas är mycket svaga idag. Vi har inget inflationshot, låga räntor, stora överskott i handeln med omvärlden och liten statsskuld, säger han.

Prognoschefen på Finansdepartementet, Thomas Bergman, beskriver bedömningen av resursutnyttjandet som en central ingrediens i utformningen och utvärderingen av finanspolitiken. Han hävdar att det alltid finns risker kring bedömningarna, eftersom det inte finns något facit i form av faktiska utfall.

– Men det är betryggande att olika aktörer kommer till samma slutsats. Tidigare har det inom prognosmakarkåren funnits stora skillnader, men att dessa nu har minskat talar för att riskerna för underskattning av ekonomins potential är mindre, säger Thomas Bergman.

Att den svenska ekonomin är i balans då arbetslösheten ligger mellan sex och sju procent kommenterar han så här:

– Vi gör bedömningen att jämviktsarbetslösheten legat på dessa nivåer under en ganska lång tid. Visst sätter det begränsningar för vilka lediga resurser det finns i termer av arbetslösa. Men sedan finns det genom politiska reformer alltid möjlighet att påverka jämviktsarbetslösheten, säger Thomas Bergman.

Han menar att en arbetslöshet under jämviktsnivån kan bidra till att människor som i dag har svårt att få jobb – på grund av att de länge gått utan jobb och inte kunnat underhålla sitt humankapital – skulle kunna komma in på arbetsmarknaden och därmed öka humankapitalet.

– Sedan finns det alltid faror med att sätta ekonomin i ett sådant läge. Det skulle kunna öka riskerna för finansiella kriser, säger Thomas Bergman.