Ekonomen ser ljus ut och arbetsmarknaden är stark. Men allting har en skuggsida och i Sverige är hushållens skulder alarmerande höga och det finns stora problem på bostadsmarknaden och inom skolan. De här problemen måste ni hantera råder EU-kommissionen Sverige.

Varje år gör EU-kommissionen en genomgång över hur det går för det 28 EU-länderna. Efter analysen ger de råd om vad länderna behöver förbättra. Nu har årets rekommendationer kommit.

Råden till Sverige är:

• Gör om ränteavdragen
• Överväg större skatteuttag via fastighetsskatten
• Inför en flexiblare hyressättning
• Underlätta byggande och öka rörligheten på bostadsmarknaden.

Bostadsmarknaden är ett kapitel för sig. De senaste 20 åren har bostadspriserna stigit, särskilt i storstadsområdena Göteborg och Stockholm.

En låg ränta i kombination med ett system som gör det lönsamt att låna pengar har bidragit till att svenskarna är ett av EU:s mest skuldsatta folk – med en skuld på 175 procent av de disponibla inkomsterna.  EU-kommissionen varnar för att den höga skuldsättningen kan hota stabiliteten i hela ekonomin.

Trots att kostnaderna från flyktingmottagande förväntas sätta stor press på statsfinanserna ser det ändå ljust ut för den svenska ekonomin.

Den svenska statsskulden blir i år enligt EU:s prognos 42,5 procent av BNP, vilket är lågt jämfört med många andra länder. Statsskulden tros dessutom sjunka och bli 39,1 procent år 2019.

Tillväxtsiffrorna ser också bra ut för Sverige. Förra året växte ekonomin med 3,6 procent, vilket är en av de högsta i EU. Ett annat positivt tecken är företagen gör fler investeringar än i många andra EU-länder.

Den svenska arbetsmarknaden bedöms också som stark. EU-kommissionen framhåller särskilt vår höga sysselsättningsgrad. 80,4 procent av befolkningen i arbetsförålder räknas som sysselsatta.  Det är fina siffror men det finns också stora utmaningar.

– Bristen på lärare är alarmerande, säger Robert Boije, chefsekonom på Riksrevisionen, som kommenterade rekommendationerna på ett EU-seminarium i Stockholm i dag, torsdag.

Utvecklingen inom skolan är ett växande bekymmer för Sverige.

– Fram till 2020 behöver det rekryteras mer än 100 000 nya lärare. Särskilt inom matematik och naturvetenskap. Där behövs det 17 000 nya lärare till 2020, men prognosen är att det blir endast 3000 nya, fortsätter han.

Svenska elever rasar dessutom i de internationella Pisa-undersökningarna.

Kunskapsklyftorna mellan svensk- och utrikesfödda elever växer. EU-kommissionen anser att det är viktigt att ta tag i dessa problem och satsa mer på att minska skillnaderna.

Vad har gjorts?

Det har nu inletts breda politiska samtal med flera riksdagspartier för att diskutera ränteavdragen och hur rörligheten på bostadsmarknaden ska öka. EU-kommissionen anser dock att hoten är stora och att Sverige inte gjort tillräckligt. Vissa åtgärder har dock staten redan vidtaget. Här är några av dem:

* 2010. Ett bolånetak på 85 procent infördes.

* 2013. Ett riskviktsgolva infördes. De som erbjuder bolån måste ha kapital på minst 15 procent av lånet.

* 2015. kontracykliska kapitalbuffert införs, det vill säga ett tvång på att bankerna ska ha en kapital kapitalbuffert som nästa år ska vara minst 2 procent.

* 2016. Förenklingar i plan- och bygglagen för att underlätta byggande.

* 2016. Amorteringskrav träder i kraft den 1 juli 2016.

* 2016 Investeringsstöd för hyresrätter.