Stark facklig kritik mot utvärderingen av Riksbanken

LO och TCO riktar skarp kritik mot den oberoende utvärderingen av Riksbanken. Organisationerna hävdar att direktionen kommer för lindrigt undan, och motsätter sig planerna på att ge centralbanken mer svängrum att göra avsteg från inflationsmålet. 

Startskottet för en översyn av riksbankslagen kom tidigare i år när två utvärderare – brittiska centralbankschefen Mervyn King och amerikanska ekonomiprofessorn Marvin Goodfriend – la fram sina slutsatser på finansutskottets bord. I rapporten granskas den omtvistade penningpolitik som Riksbanken bedrev under åren 2010-2015.

Deras dom är att höjningarna av styrräntan från 0,25 till 2 procent som gjordes i början av perioden var rimliga i ljuset av den information som då fanns tillgänglig, däremot var riksbanksledningen alldeles för sen med att sänka räntan när djupet av krisen i euro-området klarnade.

Men den beskrivningen håller inte LO-ekonomen Lars Ernsäter med om.

– Utvärderarna har fel i sin bedömning av penningpolitiken som bedrevs 2010–2011. Vi kritiserade den redan när det begav sig, och det fanns tydliga motsättningar inom direktionen som utvärderarna tonar ned, säger han.

Även TCO:s chefsekonom Göran Zettergren är kritisk

– Återhämtningen var alldeles för osäker och arbetslösheten för hög för att det i det läget skulle vara motiverat att börja höja räntan, säger Göran Zettergren.

Utvärderingen landar också i en rad rekommendationer. En av dem är att det i framtiden bör vara riksdagen som, på finansministerns inrådan, siffersätter inflationsmålet. En sådan nyordning avvisas av samtliga fackliga centralorganisationer. Saco befarar att det riskerar leda till att politikerna skulle frestas att ändra på målet av andra anledningar än att hålla inflationen låg och stabil. Lars Ernsäter hävdar att nivån på målet är en teknisk fråga som Riksbanken borde ha hand om.

– Utvärderarna gör dubbelfel i sina rekommendationer. De vill låta politikerna få ansvar över tekniska frågor, samtidigt som de vill ge riksbanken ett väldigt öppet mandat. Vi ska ha en självständig riksbank, men med ett begränsat mandat, säger Lars Ernsäter.

Både han och Göran Zettergren avvisar förslag om att öka riksbankens flexibilitet i förhållande till inflationsmålet, men Almegas chefsekonom Lena Hagman vill att Riksbanken ska kunna vara mer flexibel och inte vara så låsta vid sina modeller.

– Vi förespråkar att inflationsmålet sätts med ett toleransintervall. Under vissa perioder kan det på grund av särskilda skäl ta längre tid att nå tvåprocentsmålet. I stället för att som i dag mekaniskt sträva efter att inflationen når två procent inom två år, så behöver banken i dessa lägen kunna avvika från målet och motivera det inför finansutskottet, säger hon.

TCO:s Göran Zettergren betonar vikten av att översynen av riksbankslagen landar i att riksbanken får ett dubbelt mandat. Prisstabilitet ska inte vara det enda målet, utan banken ska även sträva efter att stabilisera sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen.

– På så sätt går det att undvika fler episoder då banken inte tar ansvar för arbetslösheten. Om arbetslösheten är hög under en längre tid så skulle direktionen tvingas förklara varför, säger Göran Zettergren.

– Dessutom skulle det bli lättare att utvärdera politiken. När inflationen är låg går det nästan alltid att peka på en enskild faktor som fallande oljepris eller låga importpriser. Något som gör det lätt att avfärda avvikelser från målet, fortsätter han.