Så satsar regeringen i årets vårbudget

Regeringen skjuter till 31 miljarder kronor extra för migrationsutgifter i tilläggsbudgeten för 2016. Finansieringen sker delvis genom att biståndet minskar med drygt 4 miljarder.

Utgiftsområdet migration får ett tillskott på 31 miljarder kronor i vårändringsbudgeten. Den största delen, 28,8 miljarder kronor, går till ersättningar och bostadskostnader som används för stöd till asylsökande samt till statsbidrag till kommuner och landsting. Migrationsverket får 2,2 miljarder kronor extra till förvaltningskostnader, vilket motiveras med den stora ökningen av antalet asylsökande under hösten 2015.

Dessutom skjuter regeringen till 20 miljoner kronor för återvändandearbetet, det vill säga utgifter för resor och liknande för personer som får avslag på sina asylansökningar och måste återvända till sina hemländer.

Regeringen målar upp en ljus bild av svensk ekonomi i vårpropositionen som presenteras under onsdagen. Statens utgifter ökar dock kraftigt, främst till följd av flyktingmottagningen.

– Vi hade ju en stark prognos i december och det har kommit många olika bedömningar som bekräftar bilden av att det går väldigt starkt i svensk ekonomi just nu, säger finansminister Magdalena Andersson (S) till TT inför sin ekonomiska vårproposition som läggs på riksdagens bord i dag.

Hennes prognos om en väldigt bred svensk tillväxt bekräftar bilden av en högkonjunktur i höst som Konjunkturinstitutet nyligen gav.

– Dels går exporten väldigt bra, bland annat motorfordon. Det går väldigt bra för Volvo. Men vi ser samtidigt att investeringarna ökar i bostäder och i tjänstesektorn, säger hon.

Ovanpå detta ska man enligt finansministern lägga lyft för både hushållens och det offentligas konsumtion, inte minst i bostadsinvesteringar. På utgiftssidan är det enligt Andersson ”viktigt att ta tag i de områden där kostnaderna ökar”.

Bland annat handlar det om kostnader för asylsökande och integration, som enligt Migrationsverket och Arbetsförmedlingen beräknas öka med 35 miljarder i år jämfört med i fjol.

Nästa år stiger kostnaderna med ytterligare 11 miljarder och hamnar totalt på 79 miljarder kronor. Statens utgifter väntas stiga även på andra områden, till exempel sjukförsäkringen.

– Men tittar du just på migration är det en tillfällig kostnadsökning. De kostnaderna kommer minska på sikt. Det är ju en tillfällig puckel, i och med att det kom väldigt många förra året, säger Andersson.

Och hon ger inte intryck av att hon är oroad över statsfinanserna:

– Vi har ju mer än halverat underskotten och finanserna stärks ju även framåt, trots de ökade kostnaderna.

Arbetslösheten väntas sjunka till 6,3 procent år 2017, enligt en prognos presenterad i förra veckan. Fast från 2018 — när många nyanlända tar sig ut på arbetsmarknaden — antas arbetslösheten öka något igen och år 2020, året då regeringen lovat EU:s lägsta arbetslöshet, tros siffran ligga på 6,6 procent. Det kan jämföras med Tysklands 4,3 procent.

Peter Wallberg/TT
Joakim Goksör/TT