Facklig ris och ros för vårbudget

Bra med satsningar på integration och välfärd, men inte tillräckligt. Regeringens vårbudget får både ris och ros från fackligt håll. – Mycket är positivt och ett steg i rätt riktning, men mer behöver göras om vi ska nå full sysselsättning, säger LO-ekonomen Åsa-Pia Järliden Bergström.

LÄS OCKSÅ Här är regeringens vårbudget

Under onsdagen presenterade regeringen sin vårbudget. I den skjuter regeringen till 31 miljarder kronor för ökade migrationskostnader. Beskedet välkomnas av fackförbundet ST som är det största facket för statligt anställda.

– Det är bra att Migrationsverket får miljardbelopp, det är nödvändigt att våra medlemmar får fler kollegor som kan hjälpa till med ansökningar, säger Britta förbundsordförande i ett pressmeddelande.

– Tyvärr är det vår bedömning att det extra tillskottet inte är tillräckligt och att det kommer behövas skjutas till ännu mer pengar, fortsätter hon.

Regeringen satsar även 130 miljoner extra för integrationsåtgärder som ska underlätta etableringen för nyanlända. Det handlar bland annat om ökade anslag för svenskundervisning, snabbare validering av nyanländas utbildning och  satsningar för underlätta för flyktningar att starta företag. Även där hade ST velat se större satsningar för att få fart på sysselsättningen bland nyanlända.

– Vi skulle vilja se en satsning på beredskapsjobb, det finns uppgifter som behöver göras men som idag inte blir gjorda, säger Britta Lejon.

Regeringen har också meddelat att kommunerna får höjda statsbidrag med tio miljarder nästa år. Finansminister Magdalena Andersson kallar det ”en historiskt satsning” som ger 10 000 fler anställda i välfärden.

– Alla de som jobbar i vården, skolan och omsorgen ska få möjlighet att få nya arbetskamrater, säger hon.

Det är ett besked som som gläder LO.

– Vi ser att regeringen verkligen erkänner de stora behov vi ser i välfärdssektorn framöver och det är otroligt positivt. Det här pengarna behövs, säger LO-ekonomen Åsa-Pia Järliden Bergström.

Även fackförbundet Kommunal välkomnar satsningen.

– Regeringen höjer ambitionerna för välfärden. En höjning av statsbidragen med 10 miljarder per år skapar helt nya förutsättningar för att öka bemanningen, säger Kristna Mårtensson, samhällspolitisk chef på Kommunal i en kommentar.

Fackförbundet Unionen som organiserar privatanställda tjänstemän tycker dock att regeringen fokuserar för mycket på den offentliga sektorn och glömmer bort frågor om näringslivets framtida konkurrenskraft och  kompetensutveckling för de anställda. Den synen delar Svenskt Näringsliv.

– Det saknas en uthållig jobbpolitik som tar tag i Sveriges strukturella problem, kommenterar Jonas Frycklund, tillförordnad chefekonom på Svenskt Näringsliv.

Han lyfter fram bristande matchning på arbetsmarknaden som ett problem då många företag har svårt att hitta rätt kompetens trots att många är arbetslösa.

I vårbudgeten konstaterar regeringen att arbetslösheten nu minskar snabbare än förväntat och väntas ligga på 6,3 procent år 2017. Året efter stiger den dock igen då många av de nyanlända ska ta sig ut på arbetsmarknaden.

– Att arbetslösheten går ner så pass mycket är en mycket positiv utveckling, men jag vill ändå påpeka att drygt 6 procent s arbetslöshet inte kan anses varadetsamma som full sysselsättning, säger Åsa-Pia Järliden Bergström.

LO har föreslagit en kickstart med rejäla satsningar på välfärd, utbildning, arbetsmarknadspolitik, infrastruktur och bostadsbyggande för att minska arbetslösheten.

– Regeringen gör saker på alla de här områdena och det är väldigt bra, men inte tillräckligt, säger Åsa-Pia Järliden Bergström.

LO har också uppmanat regeringen att driva en expansiv finanspolitik och föreslår att överskottsmålet för statsfinanserna ska slopas. Att regeringen väljer att inte finansiera de tillfälligt ökande kostnaderna för flyktingmottagande i vårbudgeten med stora neddragningar på andra områden eller ökade skatter är något som gläder Åsa-Pia Järliden Bergström.

– Det är otroligt positivt och visar att regeringen inte låter kortsiktiga synsätt på överskottsmål stå i vägen för satsningar som är viktiga i ett längre perspektiv. Vi är i ett läge där vi har en stabil offentlig ekonomi med en statsskuld som minskar på sikt, säger hon.

Vissa neddragningar blir det ändå. Arbetsmarknadspolitiska program och insatser får till exempel 850 miljoner mindre än vad som tidigare utlovats. Enligt Magdalena Andersson kommer det knappt att märkas eftersom arbetslösheten minskat snabbare än förväntat.

LO är ändå principiellt emot neddragningar på området. Facket anser istället att det behövs större satsningar på arbetsmarknadsutbildningar för ge arbetslösa den kompetens som företagen efterfrågar.