En frihet värd att fira

Den svenska – och första – tryckfriheten firar 250 år. Hur lagen först debatterades i över tre decennier, och sedan den antogs 1766 fört en något svajig tillvaro, beskrivs genom en rad nedslag i Litteraturtidningen Parnass första nummer i år.

Kristina Lundgren skriver om hur journalisten Else Kleen dömdes till två månaders fängelse på Långholmen, åtalad för tryckfrihetsbrott. I praktiken kritiserade hon rättssamhället och just anstaltsvården.

Per Anders Wiktorsson visar hur en tidigare smädelseparagraf indirekt bidragit till att utveckla litteraturen: Eyvind Johnsson skrev nämligen sin experimentella och modernistiska Krilontrilogi med ett antinazistiskt budskap i skuggan av denna. Catharina Söderbergh beskriver hur Ture Nermans Hitlerkritik 1939 ledde till fängelsedom.

Indragningarna av Aftonbladet på 1800-talet, Giftasrättegången och åtalet mot Fröding kan kännas passé, men Britt Nordberg påminner om den moderna kräftgången också i västvärlden. ”Frågan är väl när vi i Sverige kan få lista yttrandefriheten som en av de viktigaste valfrågorna”, skriver hon.

Parnass ges ut av DELS, en paraplyorganisation för svenska litterära sällskap och produceras med bidrag från Statens kulturråd.