Samuel Asmelash växte upp i Eritrea men har bott i Sverige i 28 år. Nu guidar han nyanlända till livet här. – Det är viktigt att visa dem rätt väg från början. Samtidigt lär jag mig mycket på vägen, det är spännande. Foto: Minna Ulin

Runt det avlånga konferensbordet sitter sex personer med två saker gemensamt: de kommer från Eritrea och står i startgroparna till ett nytt liv i Sverige. Samuel Asmelash står längst fram och pekar mot två foton på projektionsduken. På det ena finns en stor grupp människor i olika åldrar. Det andra visar en mamma, en pappa och ett barn. Båda föreställer en familj, förklarar han. 

Deltagarna tittar på varandra. Skrattar sedan högt. Kan detta vara sant?

– Begreppet familj är ofta svårt att förklara, det är en stor kulturell skillnad. När eritreaner säger att de har en familj betyder det inte nödvändigtvis att de har egna barn, hela släkten räknas in, säger Samuel.

Sedan 2010 är kommunerna skyldiga att ordna samhällsorientering för nyanlända. Den pågår i minst 60 timmar och riktar sig till folkbokförda och kommunplacerade i åldrarna 18 till 65 år. Syftet är att underlätta etablering i samhället och i arbetslivet.

Orienteringen är obligatorisk, men enligt Samuel är det inga problem att få människor att komma. Tvärtom vill de flesta gå djupare och lära sig mer.

– Här får de ny kunskap, kan fråga och diskutera öppet. Den chansen har de inte fått i andra sammanhang. Det är stort och viktigt.

Samuel är anställd av Vänersborgs kommun, men leder grupper från 14 västsvenska orter inom kommunalförbundet Fyrbodal. Han är född i Eritrea och informerar på sitt modersmål, tigrinja. Språket är viktigt. Minst lika betydelsefullt är att förstå kulturen, som att synen på jämställdhet skiljer sig. Samuel får ofta förklara att kvinnor har samma rättigheter som män i Sverige – inte fler som många eritreanska män tror.

Enligt Samuel florerar missuppfattningar och fördomar bland nyanlända. Han vill radera dem. Nya grupper får börja med att berätta vad de hört.

– Senast trodde någon att man får statsbidrag för hundar och katter, att det är därför svenskar har husdjur. I Eritrea är hundar ett skydd mot tjuvar och den som har katt har med säkerhet även råttor i sitt hem.

Samuel fokuserar på att förklara felaktigheter som kan orsaka kulturkrockar, så att människorna får större chans att lyckas med livet här.

– När vi raderat klart kan jag börja mata in ny information.

Minna Ulin

Klicka på tidslinjen för att se den större.

Om Samuel Asmelash

Ålder: 45 år.

Yrke: Samhällskommunikatör och handledare.

Tid i yrket: Fem år.

Utbildning: Internutbildning på fyra dagar. Har högskoleutbildning inom data- och elektroteknik, där bland annat samhällskunskap ingick.

Bäst med jobbet: Att få träffa människor och utvecklas.

Tidigare jobb: Bilbyggare, billackerare, konsult med eget företag, tolk.

Om Samhällskommunikatörer

Utbildning: Kommunerna som samverkar kring samhällsorientering erbjuder grundutbildning, upplägget varierar.

Antal: Finns ingen uppgift.

Fackförbund: Vision och Dik är två möjliga, men har inte titeln i sitt medlemsregister.

Medianlön: Finns ingen uppgift.

Framtidsutsikter: Behovet väntas öka, men få kan arbeta heltid.

Källor: Länsstyrelsen, Vision, Dik.