På 1990-talet klarare sig nyanlända från forna Jugoslavien som flyttade till Småland bättre än infödda på arbetsmarknaden. Men på andra håll i landet gick det betydligt sämre.

LÄS OCKSÅ Regionklyftorna växer

En som har forskat om arbetsmarknadsetableringen bland invandrare från forna Jugoslavien på 1990-talet är Jan Ekberg, professor emeritus i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet. Han fann mycket stora skillnader i sysselsättningen inom gruppen beroende på var i Sverige personen hamnade. Bosnier som hamnade i västra Smålands småföretagardistrikt hade efter fem år en högre sysselsättningsgrad än infödda.

– I dessa områden hade man en god förmåga att koppla ihop individer med de lediga jobben. Matchningen fungerade bättre. Det är dock inte säkert att regionen skulle vara lika framgångsrik idag, eftersom industrin i området drabbades hårt av finanskrisen, säger Jan Eklund.

För bosnier som hamnade i andra svenska regioner gick det inte lika bra. Sämst gick det i storstadskommunerna Göteborg och Malmö, samt Värmlands län. Där hade mindre än hälften sysselsättning efter fem år.

– Det vi kan lära oss av erfarenheterna från 90-talet är att det är viktigt att rikta flyktingströmmarna till regioner med en växande ekonomi. Problem har uppstått då nyanlända hamnat i områden som har en svag arbetsmarknad. Vi måste satsa hårt, mer än idag, på att öka bostadsbyggandet i växande regioner, fortsätter Jan Eklund.