Johan Lindholm, Byggnads ordförande. Foto: Vilhelm Stokstad/TT Bild: Vilhem Stokstad/TT

I ett mycket tufft utspel hävdar arbetsgivarna i Sveriges Byggindustrier att facket krav inte är 3,2 utan 8 procent! När rapporten släpptes i går avbröts de pågående förhandlingarna. – Just nu pratar vi inte med varandra, säger Johan Lindholm, ordförande Byggnads.

Arbetsgivarna har vidtagit den mycket ovanliga åtgärden att producera en rapport där de mitt i avtalsrörelsen går till kraftigt angrepp mot Byggnads avtalskrav. De hävdar inte bara att kraven kostar sammanlagt 8 procent. Dessutom skulle 30 000 jobb hotas.

– Det här är rent trams, ett lågvattenmärke, säger Johan Lindholm, ordförande i Byggnads.

– För mig är det old fashion att göra så här. Branschen har just nu  världens bästa förutsättningar. Vi har en byggboom. 700 000 lägenheter ska byggas samtidigt som miljonprogrammet ska renoveras med klimatmålen för ögonen.

– Vi satt i bra samtal, men rapporten måste ha varit färdigskriven i flera veckor. Vi lämnade förhandlingarna när det här dök upp. Just nu sitter vi inte och pratar med varandra.

Arbetsgivarna däremot uppger att de är oroliga för företagens överlevnad. De flesta företag i byggbranschen är små eller medelstora. De har så låg lönsamhet att de inte skulle klara fackens krav, argumenterar Sveriges Byggindustrier. Företag kommer att välja bort medlemskap hos arbetsgivarna och kollektivavtal för att klara sig i konkurrensen på marknaden.

– Vi har en svårighet att nå fram till Byggnads vid förhandlingsbordet i de här frågorna. Därför försöker vi få förståelse i omvärlden så att facket kanske måste börja förklara varför de kräver dessa saker som egentligen är orimliga, säger Mats Åkerlind, förhandlingschef på Sveriges Byggindustrier.

– Med den konkurrens som finns i branschen kan man inte lägga på ytterligare kostnader och vara så vårdslöst som Byggnads är i sina krav.

Johan Lindholm ställer sig oförstående till påståendet om att facket inte lyssnar på arbetsgivarnas resonemang.

­ – Jag måste åter igen hänvisa till det förhandlingsbord där jag suttit. Det kan inte vara samma bord som de suttit vid.

– Vi har talat om branschen. De har haft sina ingångar, vi har haft våra. Vid ett antal möten har vi tagit oss an branschen framtid. Det är ett gemensamt ansvar för oss.

Det villkorskrav som arbetsgivarna beräknar ha högst kostnad är kravet på information till facket varje gång en underentreprenör anlitas och förhandlingar när ett bemanningsföretag tas in.

Arbetsgivarna skulle tvingas skicka en miljon underrättelser till Byggnads per år, enligt rapporten. Uträkningen bygger på att det finns 100 000 byggen i landet och på varje projekt anlitas cirka tio underleverantörer.

”Ett större antal av dessa dokument kommer att orsaka någon form av undersökning och förhandling som företaget måste genomföra. Det innebär ytterligare enorma kostnader”, enligt arbetsgivarna.

Bara detta tillsammans med ändrade löneberäkningar för lagbasar värderar arbetsgivarna till 3 procent.

Mats Åkerlind försvarar värderingsmetoden och det sätt att räkna ut kostnaderna som arbetsgivarna har använt.

– De är gjorda efter en vedertagen modell som kallas kurant motvaluta och som accepteras av Medlingsinstitutet när man gör jämförelser.

Arbetsgivarna har använt sig av en modell som Svenskt Näringsliv utvecklade för några år sedan. Men inte heller denna förvandling av kraven om information till procent vill Byggnads ställa upp på.

– Vi har sagt att vi inte vill ha mer administration, utan ordning och reda på arbetsplatserna. När vi tidigare krävde huvudentreprenöransvar var arbetsgivarna emot. Nu har vi det och vill utveckla systemet, säger Johan Lindholm.

– Det gynnar även mindre och medelstora företag.

Byggarbetsgivarnas Mats Åkerlind har däremot en motsatt bild. Inte heller ser han hotet om 30 000 förlorade jobb i branschen som överdrivet.

– Vårt medianföretag har en lönsamhet på 3,9 procent. Om de får kostnadsökningar på 8 procent får de svårt att överleva långsiktigt på en marknad där kunderna förväntar sig noll i prisökningar.