Svenskt Näringsliv: respektera märket
Svenskt Näringsliv är oroligt för att avtalsrörelsen ska sluta i huggsexa. Genom annonser i dagspress vill man öka respekten för märket. Siktet är inställt mot LO-förbunden i 6F, men knappast mot arbetsgivare som spräcker märket med sifferlösa avtal.
Svenskt Näringsliv publicerar på onsdagen annonser med budskapet ”märket är bra för Sverige” i landets största dagstidningar, som Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgsposten och Sydsvenskan.
I snart 20 år har den konkurrensutsatta industrins löneökningar varit riktmärket för andra sektorer. Sveriges stora exportberoende är bakgrunden till den tyngd som industrins avtal fått även i övriga arbetslivet.
– Vi är bekymrade över att samordningen i LO har havererat och lett till att vissa grupper tänker utmana industrins normerande roll, säger Peter Jeppsson, vice vd i Svenskt Näringsliv med ansvar för samordningen av arbetsgivarna i avtalsrörelsen.
– Modellen med märket har i grova drag levererat rätt väl. Vi bör även i fortsättningen jobba efter den modellen i avtalsrörelsen.
Peter Jeppsson är uppenbart irriterad över att företrädare från förbunden i grupperingen 6F ifrågasätter märkets roll, efter den spruckna LO-samordningen.
– Fackliga företrädare har förklarat att de inte gillar det här med märkessättandet och att andra sätter lönen åt dem och inte känner sig bundna av märket. Men ingen del av näringslivet är en skyddad hemmamarknad, utan alla är utsatta för konkurrens.
– Det finns inget som motiverar att 6F eller någon annan grupp ska ha mer. Den konkurrensutsatta industrin måste få avgöra kostnadsökningarnas storlek.
För Peter Jeppsson spelar det ingen roll att 6F:s krav bara ligger en enda hundralapp i månaden över vad facken inom industrin begär.
– Var sig det rör sig om en hundralapp eller två eller tre finns inget motiv till att någon bör ha mer än industrin.
– Vi förhandlar inte bara om pengar, utan i praktiken om storleken på arbetslösheten. Tro inte att 6F:s grupper är skyddade på en hemmamarknad. Så fungerar det inte längre.
– Dessutom är stora grupper inom 6F så väl betalda att det är ett ytterligare skäl till att de inte behöver mer än industrin i procent.
Men varför har inte Svenskt Näringsliv reagerat på de arbetsgivare med sifferlösa avtal som spräckt märket med upp till flera procent?
– Vi har inte den uppfattningen att sifferlösa avtal per automatik spräcker märket, utan de lutar sig ganska hårt mot märket när man har löneförhandlingar.
Inte minst i offentlig sektor har olika förbund lyckats få ut både en, två och tre procent över märket.
– De ingår inte i vår samverkan. Där har vi inget inflytande.
Men ni har inte ens reagerat opinionsmässigt. Varför?
– Vi vill att märket ska ha inflytande både på den privata och offentliga sidan, men det hjälper inte särskilt mycket att bilda opinion i efterhand.
Vid sifferlösa avtal blir utfallet enbart synligt i efterhand. Ändå reagerar ni inte då när märket spräcks?
– Vi har kontinuerliga diskussioner med arbetsgivarna på den offentliga sektorn också. Vad vi haft för synpunkter på de avtalen vet jag inte, eftersom jag inte hade den här positionen vid de tillfällena.
Peter Jeppsson tillträde som vice vd i höstas när Svenskt Näringsliv värvade honom från posten som vd för Transportföretagen.